Ledning och organisering

iStock_000012673375Medium Hör inget säg inget se inget

Tystna eller krymp? Pest eller kolera?

Hösten 2012 sände Sveriges Radios program Tendens en serie om tystnaden på våra arbetsplatser under temat: ”Vem vågar vissla?”. (Lyssna gärna!) Det finns antagligen anledning att återkomma till temat i senare bloggar men denna gång tänkte jag koncentrera mig på de risker som det brukar pratas om när man pratar om ”visselblåsning”, och om de risker som det inte pratas lika mycket om.

Lennart Lundquist, professor i statsvetenskap, Lunds universitet, rekommenderar i det tredje avsnittet den som väljer att tala med media att göra det anonymt. Risken för repressalier är annars stor, menar han. Den sortens repressalier som ofta nämns är sämre löneutveckling, utfrysning, uppsägning eller olika former av misskrediteringar (dåliga rekommendationer etc). Totalt sett klart försämrade möjligheter till fortsatt karriär alltså, inte bara hos den aktuella arbets- eller uppdragsgivaren utan även hos andra. Man Riskerna för repressalier om man väljer att ”vissla” är konkreta och direktstrid för den kunskap man har och därmed också väljer att bidra till att slöseri, ljusskygga avtal, orättvisor mm kan fortgå. (Resonemanget gäller nedan inte bara rena bedrägerier eller olagligheter som ofta avses när man pratar om visselblåsning, utan kanske framförallt betydligt mindre saker i det dagliga arbetet.)

Riskerna må vara stora för den som talar men Mer >

Den mentala geigermätaren….

Personer som arbetar med omsorg, skola och vård har mycket gemensamt med medarbetare i kärnkraftverk, inte minst de som jobbar i reaktorrummet. De är välutbildade för sin uppgift, de allra flesta vill och gör en fantastisk insats varje dag på jobbet. Många älskar sitt arbete.  När det blir fel får det omfattande konsekvenser för både individer och samhället. En ytterligare likhet handlar om rummet där man utför sitt arbete. Det är mycket strålning och det skapas energi både i reaktorrummet och i klassrummet, i barngruppen eller på vårdavdelningen.

Trots stora likheter mellan personal i omsorg, skola och vård och kärnkraftverk så finns det en avgörande skillnad. Arbetar man i reaktorrummet i ett kärnkraftverk finns det en tidsbegränsning. Man får inte vistas i rummet för länge för då får man strålningsskador.  Geigermätaren hjälper till att tala om när det är dags att lämna rummet och utföra andra arbetsuppgifter.

Tänk om vi kunde uppfinna en mental och social geigermätare som visar hur mycket mänsklig strålning medarbetarna blivit projicerade för och hur mycket som har lagrats i kroppen. Jag är övertygad om att en sådan uppfinnig skulle bidra till att många medarbetare skulle kunna utföra sina uppgifter med både större glädje och under fler år Mer >

Warning: Creating default object from empty value in /customers/5/e/7/gottarbetsliv.se/httpd.www/wp-includes/comment-template.php on line 910 Warning: Creating default object from empty value in /customers/5/e/7/gottarbetsliv.se/httpd.www/wp-includes/comment-template.php on line 910

Bra chefer gör oss lyckliga?

Alldeles nyss dök en artikel från motivation.se upp i mitt flöde på Facebook. ”Bra chefer gör oss lyckliga” var rubriken. Jag har inte läst rapporten, jag vet inte vilka som har svarat på undersökningen och jag har inte läst själva frågorna  (vilka alltför ofta redan implicerar både svaren och de påstådda sambanden, men nog om det denna gång 😉 ). Den aktuella undersökningen får mest tjäna som exempel för ett resonemang kring en sak som de flesta undersökningar har gemensamt – att det ofta är fruktbart att fundera över:

1) om det överhuvudtaget finns ett samband, eller om det mest är en fråga om samvariation, dvs de två saker som påstås vara relaterade har inget egentligt samband, de råkar bara sammanfalla av andra skäl.

2) om sambandet finns men att orsak och verkan är tvärtom än den (ibland underförstått?) påstådda.

Två exempel från artikeln om den aktuella undersökningen:

”De som är nöjda med chefen har lägre stress och högre motivation. De bryr sig också mindre om sådant som trygghet, lön och förmåner.” Min tolkning av citatet: Det är viktigt att vara en chef som medarbetarna är nöjd med, annars kräver de bara mer trygghet, lön och andra förmåner. De kommer också att bli mer stressade och mindre Mer >