Upphandlandets diskriminerande effekter

Jag är en mycket kompetent konsult inom mitt område. Jag kan ledning, organisering och hur det påverkar de som berörs av det (organisatorisk arbetsmiljö). Jag kan hålla många perspektiv i huvudet samtidigt – uppdraget, medarbetarna, chefens, kundens, samhällsutvecklingen osv. Jag har arbetat länge inom offentlig sektor – som tjänsteman och konsult – men jag har också erfarenhet av att tänka politiskt. Jag har gott om goda referenser för såväl korta föreläsningar, chefsutvecklingsdagar, lokala skyddsronder i förebyggande syfte som för mer djupgående utredningar på arbetsplatser där det har kört ihop sig ordentligt. Jag har lång praktisk erfarenhet av området och jag har ägnat fem år åt att forska inom mitt område. Jag är helt enkelt riktigt bra på det jag gör i största allmänhet och jag är synnerligen duktig på att göra det i offentlig sektor.

Tror ni att det är möjligt att ens försöka få ett ramavtal med Malmö stad med dessa meriter? Nej. Nej. Nej. Så klart inte. För jag har inget kvalitetsledningssystem. Inte heller har jag ett miljöledningssystem. Dessa två system är nämligen krav från Malmö stad för att de ens ska överväga att läsa resten av mitt erbjudande och ”krav är obligatoriska och måste vara uppfyllda” (sid 5 i förfrågningsunderlagets allmänna del). Det bedöms antingen Ja eller Nej. Antingen uppfyller man kraven eller så gör man det inte.

Enda stället jag hittar där det framgår att de faktiskt har tänkt att det kan finnas enskilda firmor som kan vara möjliga anbudsgivare är på punkten: 1.3.4 Ekonomisk ställning. Där är kravet att man ska en viss ranking (5) på en viss kreditupplysningstjänst (Business Check). Utifall man är nystartad, enskild firma eller av annan anledning inte rankas av Business Check kan man på annat sätt styrka/redogöra för sin ekonomiska ställning. Dock ej när det gäller kvalitets- eller miljöledningssystemen.

Jag kan i och för sig skapa ett eget miljö- eller kvalitetsledningssystem men då är kravet att det ska vara likvärdigt ISO, EMAS eller motsvarande. Känns inte speciellt rimligt faktiskt. Varken ISO, EMAS eller ett eget skapat. Om nu Malmö stad vill veta hur mycket jag – som enskild företagare – påverkar miljön eller hur jag säkerställer kvaliteten i mitt arbete så fråga om det istället. Erbjud ett formulär med relevanta frågor till alla oss som inte har ett eget system så kan vi kanske svara på direkta frågor istället.

Ju mer jag kunde ju sämre blev jag?!?

Jag har än så länge klarat mig bra som konsult utan ramavtal med Malmö stad och kommer förhoppningsvis att göra det även i framtiden. Och det är inte säkert att de hade valt mig som en av de mellan 6-12 leverantörer per avtalsområden de har planerat att anta, men det känns tråkigt att inte ens få chansen. Tråkigt för mig som enskild företagare (och för Malmö stad om jag får vara kaxig ;) ), för alla andra företagarkollegor i samma sits, men framförallt blir jag arg på vad den här sortens kriterier gör både med företagandet och med den offentliga sektorn som helhet.

I upphandlingar finns ofta krav på ”liknande referensuppdrag”, typ tre stycken de två senaste åren. Inte lätt att vara nystartad i sådana fall, oavsett hur kompetent man är på det som efterfrågas. Eller som i mitt fall – efter fem års forskning där jag utvecklat en metodik för att bedöma organisatoriska arbetsmiljörisker – blev jag i upphandlingslogiken SÄMRE rustad att göra ett bra jobb eftersom jag då inte kunde visa upp tre liknande referenser från de två senaste åren (eftersom jag hade forskat och inte gjort totalt tre liknande uppdrag de senaste två åren, däremot tidigare). Eller, för att återgå till Malmö stads upphandling, där det ställs krav på referensuppdrag från både offentlig och privat sektor. Varför då???? Det är ju i offentlig sektor man ska göra jobbet. Det är väl det man ska vara bra på?

Den här sortens krav gör det svårare för nya och enskilda företagare att lämna anbud. Inte för att de skulle göra ett sämre jobb utan för att de diskrimineras av alltför slentrianmässigt ställda krav. Bara för att det går måste man inte ställa sådana krav. Jag fattar att man vill ta referenser. Det gör jag också när jag ska handla tjänster, men då kräver jag inte att de hos sina referenter ska ha gjort exakt samma sak som jag vill ha gjort. Då vill jag att referenserna ska vara relevanta för att jag ska kunna skapa mig en uppfattning om firman/personen kan bedömas göra ett bra jobb hos mig. Särskilt gäller det tjänster med en hög grad av komplexitet, där varje uppdrag är unikt. Då kanske man skulle kunna lämna det öppet för anbudsgivaren att avgöra vilka referenser som är mest relevanta för att upphandlaren ska kunna skapa sig den bilden.

Likriktning istället för mångfald

Hela anbudsunderlaget från Malmö stad andas att den som skrivit det har stora konsultfirmor i huvudet. Det tråkiga är att med den attityden från upphandlande parter lär det till slut bara bli stora firmor som gör jobben i offentlig sektor. Risken är stor att det i sin tur bidrar till en utarmning och likriktning av den kompetens som utomstående konsulter faktiskt skulle kunna bidra med.

Risken är överhängande att den enhet som vill använda sig av ramavtalet kommer att få ett antal ganska likartade förslag på hur man kan hantera situationen och att det i slutändan endast blir priset som avgör. När det istället borde vara mer intressant och mer relevant att få förslag från olikartade utgångspunkter. Men det blir väl för svårt. Då måste man ju ta aktiv ställning till kvaliteten i varje erbjudande i förhållande till den egna situationen. Lättare då om alla anbudsgivare redan från början tänker likadant. (De har ju i alla fall ett miljöledningssystem.)

Vad har du för erfarenhet? Som upphandlare, anbudsgivare eller på annat sätt berörd. Är det rimligt att ställa krav som trycker ut mindre firmor till förmån för stora? I så fall, varför? Hur värnas likabehandlingstanken och mångfaldsomsorgen med en sådan praxis?

Lisbeth Rydén
Följ mig på: