En klassiker om att hjälpa…

Redan under min utbildning till socionom stötte jag på den här texten som måste kallas en klassiker när det gäller synen på att hjälpa en annan människa. Den beskriver oerhört väl vad det innebär att verkligen hjälpa, och inte bara försöka forcera fram en förändring i den riktning som jag som hjälpare tycker skulle vara bra. De inledande raderna är nog de mest spridda:

Om jag vill lyckas att
föra en människa
mot ett bestämt mål,
måste jag först finna henne
där hon är
och börja just där.

För min del blev texten aktuell under min två veckor långa sjukhusvistelse som avslutades igår (läs mer på sjukhusmaten.kullbergutveckling.se). Det handlade om att arbetsterapeuten kom alldeles för tidigt i min mentala och fysiska läkeprocess. Deras avsikt var att utreda vilka hjälpmedel jag behövde hemma, och det är ju självklart oerhört viktigt. Men detta krävde att jag skulle kunna sätta mig in i hur det skulle bli när jag kom hem. Eftersom jag fortfarande hade väldigt ont av mitt brutna ben och dessutom befann mig i någon slags chocktillstånd så kunde jag inte alls tänka mig vad jag behövde hemma. Det blev forcerat och jag kunde inte ta till mig den hjälp och information som erbjöds.

Även med tanke på Lisbeth Rydéns inlägg om Fas 3 igår så kändes det angeläget att ta upp den här. När det gäller Fas 3 så blir det inte en hjälp som utgår ifrån var individen befinner sig, utan något påtvingat. Det är en idé som någon annan (våra politiker) har om vad som ska hjälpa en person ut i arbete (påtvingad verksamhet).

Om jag vill lyckas att
föra en människa
mot ett bestämt mål,
måste jag först finna henne
där hon är
och börja just där.
Den som inte kan det, lurar sig själv
när hon tror, att hon kan hjälpa andra.

För att hjälpa någon måste
jag visserligen förstå mer,
än vad hon gör,
men först och främst förstå
vad hon förstår.
Om jag inte kan det,
så hjälper det inte, att jag kan och vet mer.

Vill jag ändå visa, hur mycket jag kan,
beror det på att jag är fåfäng och högmodig
och egentligen vill bli beundrad av den andre
istället för att hjälpa honom.

All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet
inför den jag vill hjälpa
och därför måste jag förstå,
att detta med att hjälpa
inte är att vilja härska
utan att vilja tjäna.
Kan jag inte detta
så kan jag heller inte hjälpa någon.

Sören Kirkegaard, filosof, 1813-1855

Maria Kullberg
KullbergUtveckling

Maria Kullberg
Följ mig
Senaste inläggen av Maria Kullberg (se alla)
1 svara

Trackbacks & Pingbacks

  1. […] det man mest av allt behöver när familjeekonomin är kärv? Tja, läs mer i inläggen En klassiker om att hjälpa och Kan Gates hjälpa vår hjältinna med det hon behöver? för att förstå mitt sätt att […]

Kommentering är stängd.