Högt i tak?

Ofta hör jag någon säga ”på vår arbetsplats har vi högt i tak!”. Inget får mig mer misstänksam. När någon känner behov av att uttrycka detta så brukar det vara tecken på den absoluta motsatsen.  Kanske är det istället en arbetsplats där man har en ganska rå jargong, där det är fritt fram att kommentera och skämta om vad man vill på vilket sätt man vill. På en sådan arbetsplats finns det som en konsekvens av denna jargong också medarbetare som mår dåligt, som kanske känner sig utsatta men som inte vill eller vågar säga ifrån när skämt och kommentarer går över gränsen för det acceptabla eftersom som de då riskerar att få höra att ”du har ju ingen humor” eller ”vi skojar ju bara”.

Jag skulle vilja påpeka att det är inte roligt att bli utsatt för tex stereotypa skämt om hur du är eller förväntas vara för att du råkar vara kvinna/man/bög/arab (eller valfri grupptillhörighet). Du vet det där med hur otroligt ynklig en man som är förkyld är. Eller hur du som gay förväntas ha åsikter om inredningen. Eller är när någon försvarar en elak kommentar med ”jag är bara ärlig”. Det har inget med högt i tak  eller ärlighet att göra. Det är härskarteknik och är tecken på en arbetsmiljö där respekt för individen saknas och där man inte har lyckats skapa ett bra kommunikationsklimat.

Tolka mig rätt, det är självklart helt OK att skoja och skämta med kollegorna, men det måste ligga inom ramen för vad som anses anständigt och acceptabelt. Sexism, homofobi och rasism är inte anständigt. Och varje person har sina egna gränser för vad som är OK. Det här behöver diskuteras, och du måste vara tydlig med var din gräns går. På en arbetsplats med högt i tak på riktigt är det här en självklarhet som man kanske inte ens kommit på tanken att sätta ord på. För att nå dit krävs att alla bidrar, både chefer och medarbetare.

Som av en händelse har jag skrivit en bok om det här :-) Du kan läsa mer om den här: primautveckling.se/harskartekniker

Härskartekniker - Camilla Ländin

Härskartekniker – Camilla Ländin

Och för dig som kommer på Arbetslivets Dag den 3 april i Malmö så kommer jag att hålla ett inspel där baserat på min bok. Du är väl anmäld?
För dig som inte kommer dit så kan vi kanske ordna något i alla fall. Hör av dig!

Camilla Ländin
Senaste inläggen av Camilla Ländin (se alla)
1 svara
  1. Barbro Jägerby
    Barbro Jägerby says:

    Ja Camilla, det avslöjar oftast en sjuk arbetsplats med svagt ledarskap som härskar genom söndring för att inte avslöja sin inkompetens. Omger sig med lojala ja-sägare vars uppgift bla är att påskina att det är högt i tak, när sanningen är att det är precis tvärtom dvs ingen kritik tillåts och mobbning används som metod att göra sig av med besvärlig personal.

    En mycket ohälsosam, men tyvärr ganska vanlig arbetsplats!

    De ökade sjukskrivningarna för psykisk ohälsa i mitten av 1990-talet oroade dåvarande regering som tillsatte en arbetslivsutredning.

    SoU 1999:69 låg på ansvarig ministers skrivbord år 2000. Utredningen beskrev verkligheten med kalla fakta och gav konkreta förslag för att bryta den onda cirkeln. Tyvärr är den lika aktuell idag som då.

    3.500 personer har bara de senaste 5 åren anmält mobbning och kränkande särbehandling till fackförbund, försäkringskassa och arbetsmiljöverk.

    Vägen till ett gott arbetsliv tror jag handlar bl.a om vi har politiker som sätter den psykosociala arbetsmiljöfrågan högt upp på agendan inför valet.

    Stort lycka till på arbetslivets dag!

Kommentering är stängd.