Vi påverkas mycket, men vet inget, och verkar bry oss ganska lite, om EU!

/i /av

En undersökning av Svenska kommuners kommunfullmäktige visar att ca 60% av allt som behandlas där är sådant som påverkas av EU (Nyberg, 2010). Det handlar dels om fall där EU direkt styr genom förordningar eller direktiv som är bindande för medlemsstaterna (och då även kommunerna) som exempelvis miljöregler, livsmedelstillsyn och antidiskriminering. Men det handlar också om mjukare former av styrning såsom yttranden eller rekomendationer som kommunerna väljer att anamma. Exempel på den mjukare formen av påverkan är EUs tio-åriga strategier för tillväxt och sysselsättning (EU 2020) som anger övergripande mål för unionens arbete. Dessa är inte tvingande men uppmuntras starkt bland annat genom att de möjliggör sökande av EU medel för diverse utvecklingsprojekt.

 

En bandyhall?

Vad har EU att göra med ett beslut om att bygga en bandyhall i Vetlanda, frågar sig rapportförfattaren retoriskt (Nyberg, 2010)? När en idrottsarena skall byggas blir projektet föremål för en upphandling vilket styrs av ett regelverk som till stor del härstammar från EU. EU bestämmer inte huruvida det skall byggas en bandyhall eller inte. Men kommunen måste förhålla sig till ett Europeiskt regelverk på samma sätt som man måste följa svensk lagstiftning. EU sätter i viss mån ramarna för svensk lokalpolitik med andra ord. Kommuner är såklart medvetna om detta och flera har därför valt att lokalisera representanter i Bryssel eller som Malöm stad ett helt eget kontor på plats i förhoppningen att kunna påverka eller vara med där det händer.

Men trots den stora påverkan direkt på den lokala vardagen vet vi välidgt lite om EU: – Hur vi än vrider och vänder på det här är kunskapen alldeles för låg i samhället. Den är nästan pinsamt låg i vissa grupper, säger Maria Strömvik som var ansvarig utredare för utredningen EU på hemmaplan som överlämnades till demokratiministern för några veckor sedan. Inte ens svenska universitetslärare i statsvetenskap har, enligt utredaren, adekvat kunskap om EU. Bristen på EU kunskaper i samhället har också resulterat i informationsbrist, mycket beroende av att politiker och media undviker att lyfta ”EU-frågor”.

Vi påverkas mycket av, men vet inget om EU

Jag delar inte riktigt utredningens uppfattning om att det saknas information, men kan hålla med om att själva baskunskaperna om EU är bristfällig, i alla fall hos mig själv. Min upplevelse av EU-information är att det finns så mycket att det känns omöjligt att ta sig an och jag tror det har att göra med min bristande kunskaper om EU. Vad jag än letar efter så finner jag mig söka efter en nål i en höstack. Hade jag bara haft en någorlunda uppfattning om höstackens storlek, hur den är uppbyggd och organiserad så hade jag enklare kunnat avgränsa mitt letande. Utredningens rekomendationer (för att botgöra vår okunskap) är mer information – vilket jag känner mig tveksam till – och mer kunskap – vilket jag välkomnar. Men, jag tror också att min (vår) okunskap kommer från ett fullkomligt ointresse för EU (eller så är det tvärtom att okunskapen föder ointresse). EU uppfattas ofta som något långt borta, stort och obegriplig och därför också ointressant. Men det är i sjävlva verket något som ger sig i uttryck i små, nära, begripliga aktiviteter och därför i alla fall lite intressant.

 

Information:

http://www.eu-upplysningen.se/

http://ec.europa.eu/sweden/services/contact-points/index_sv.htm

Ring EU: 0080067891011 (Gratis mellan kl. 9 och 18 på vilket officiellt EU-språk som helst)

 

 

Mats Fred
Senaste inläggen av Mats Fred (se alla)