Mänskligt förtroende ger ren lycka – Och ansvar

/i , , , /av

Jag har nu, med intresse läst Julia Cornus inlägg från förra veckan, om generationsanpassat ledarskap. Funderar en del på om jag är en typisk 80-talist eller inte… Men, jo, jag ifrågasätter eller frågar ju om det mesta som jag inte tar för självklart. Och om någon undrar så är jag född 1983.

Förmågan att ifrågasätta och undra, är något som jag med bävan nu tar med mig in i ett nytt och spännande förtroendeuppdrag, som andra vice ordförande i Synskadades Riksförbund.

 Hur kan ett enkelt Ja betyda så mycket?

Jag kan förstå den lycka som dem som just ska gifta sig känner, när dem hör den älskade säga ”Ja” på frågan om evig trohet. Lite svårare har jag att hantera den saliga blandning av lycka, spänning, förvirring, stolthet och tacksamhet jag känt, när en aldrig så liten församling på 23 distriktsrepresentanter, utsett mig att vara en av deras 13 nationella företrädare och en av de tre som i någon mån kan kalla sig ordförande, i mitt fall andra vice dito. Frågor jag ställer mig är – kommer jag kunna förvalta förtroendet jag fått och skiljer detta uppdrag sig mycket gentemot tidigare förtroenden jag haft?

 Blandningen är kittet som limmar ihop delarna till helhet

Med viss nervositet ser jag mycket fram emot de två kommande årens ideella arbete. Jag ingår som enda kvinna i styrelsens  presidium. Just detta har jag inga problem med. Det är svårt att skapa jämn könsfördelning i en grupp på tre personer. Att vi i styrelsen i stort är fem kvinnor och åtta män berör mig desto mer. Men mer om det en annan gång.

Att vara klart yngre än mina manliga kollegor som är födda på 1960 respektive 1930-talet, gör mig just nu bara peppad i vissheten om att det många gånger är olikheterna, de skiftande erfarenheterna och de sinsemellan, annorlunda perspektiven som gör föreningsengagemang så spännande.

Samtidigt blir jag alltmer säker på att såväl åsikter som erfarenheter, lättare än jag tidigare trott, kan delas över generationsgränser. I den gemensamma kampen för en bättre värld måste vi lära oss att stå sida vid sida, oavsett ålder, kön, etnicitet, funktionsnedsättningar, you name it.

Så enkelt är det och just därför är ett genomgripande jämställdhets och mångfaldstänk viktigt för alla typer av organisationer.

– Eller, vilka erfarenheter har du?

Victoria Öjefors
Senaste inläggen av Victoria Öjefors (se alla)