Dömer du hunden efter pälsen?
Hur är läkaren, advokaten, hantverkaren, militären, lastbilsföraren eller läraren? Pratar de ett språk som du inte förstår? Eller tror du dig inte förstå? Tanken slår en när man möter människor i olika situationer. Kanske är det en ny medarbetar på arbetet eller så är det någon i förening som nyligen har börjat.
Har de kläder på sig som sänder ett budskap. Pratar de på ett sätt som är annorlunda?
Ja nog har vi alla hamnat i dessa situationer. I min dagliga gärning som officer möts jag ofta av dessa tankar och fundering vid första mötet med människor som kanske inte är van vid min värld.
I många yrken så använder man sig av olika termer eller uttryck som inte är så vanliga för gemene man. Varför pratar människor då så att alla inte förstår? Kanske är de osäkra i sin den nya situationen. Kanske förstår de inte att man har andra kulturella språk- och uttryckssätt. Åker vi till ett annat land så blir vi ofta inte förvånade. Men där ursäktar vi ofta det annorlunda beteendet för oss med att det är en annan kultur.
Om man är rak och tydlig i sin kommunikation är detta ofta positivt. Kan det vara ett problem för andra medarbetare som är mer tillbakadragna och tysta? Ja, visst kan det vara det. Men om man säger att det är en före detta officer som är rak och tydlig. Hur uppfattas han eller hon då? Auktoritär, högljudd eller pekar bara med ”hela handen”? Troligen är det mer att man kanske blir osäker i dennes närvaro, för att man har en förutfattad mening om hur någon är. Kanske är man osäker själv. Kanske förstärks detta i en persons närvaro som uppfattas som säker?
Kanske kan man i sina möten med andra människor stilla dessa förutfattade meningar genom att vara mer nyfiken. Är någon auktoritär eller är det så att någon är säker på sig själv för att han eller hon har varit med om saker som har prövat dennes ledarskap i lika situationer?
Ibland möter man tysta människor. I ett snabbt och kort möte kanske man upplever dem som tillbaka dragna och tysta. Första tanken kanske är att de inte kommer att bidra med så mycket. Men tänk om det är en analytisk person? Ser saker lite från ett annat perspektiv och har en reflekterande förmåga. Troligen skulle de bidra med otroliga synvinklar på saker och ting i olika arbeten eller gruppers processer.
Därför är det nog viktigt att man inte går omkring och sätter upp en spegelbild framför sig. Dvs en spegelbild av sig själv. Livet blir ganska behagligt de första inledande stunderna, då alla tycker lika. Men efter ett tag blir det ganska enformigt och utan utveckling. Sök istället olikheterna eller de olika kompetenser som ett lag behöver. Troligen kommer man då få mest dynamik inom gruppen.
Innebär detta att man inte skall ha samma värderingar? Eller att man skall ha så olika utbildningar som möjligt? Nej, tvärt emot.
Det är viktigt att medarbetare, deltagare i gruppen kan ställa upp på de målen och värderingarna som sätts upp. Det kan vara ett företags mål eller en organisations värdegrunder. Det kanske är svårt att få en medarbetare att utvecklas och trivas in sin roll om denne inte delar organisationens värderingar och mål.
Så nästa gång du möter någon som till vardags bär en vit rock på sjukhuset eller polisens uniform. Fundera då på vilken erfarenhet som de har? Vad skulle de kunna bidra med? Vem finns bakom uniformen och attributen?
Patrik har också erfarenhet av att vara projektledare. Hans karriär i det militära har varit ganska klassisk med olika högskoleutbildningar, utlandstjänst, tjänstgöring som utbildare och chef på olika nivåer.
Han har sedan tidigare erfarenhet av olika politiska uppdrag. Förtroendeuppdrag med olika styrelseuppdrag inom olika föreningar har varit återkommande de senaste åren.
- Du skapade det – nu är du för gammal för det. - 21 juni 2016
- Förändring igår eller förändring imorgon. - 10 maj 2016
- Ifrågasatt kompetens - 19 april 2016
Bra sagt.
Gäller alla människor alltid.