En demokratisk ledare

/1 Kommentar/i /av

Till skillnad från en chef i till exempel ett företag förväntas en ledare i en ideell organisation använda sig av demokrati som styrelsesätt.

(Visserligen används termen demokratiskt ledarskap även inom företag ibland, men det menar jag bygger på ett missförstånd. Som chef är inte ditt jobb att vara demokratisk. Ett företag är ingen demokratisk organisation och du kan för det mesta inte rösta bort din chef om du är missnöjd.)

Men vad innebär det att vara en demokratisk ledare?

Ibland verkar det som att demokrati används som synonym till konsensus. En del tänker sig att demokrati innebär att alla är överens om allt, att inga beslut kan fattas mot någons vilja. Den synen på demokrati kan i värsta fall bli förlamande, med ledare som bara väntar på att alla ska bli överens och besluten ska fatta sig själva. Det brukar inte hända.

Som ledare i en demokratisk organisation behöver du våga använda dig av demokratiska spelregler. Din uppgift är att leda organisationen, till exempel genom att leda möten fram till beslut, även om det innebär att ni ibland behöver gå till omröstning.

Å andra sidan kan en blind tilltro till demokratin som system leda till det som brukar kallas majoritetens diktatur, där några känner sig överkörda och har svårt att känna sig hemma i den riktning som organisationen tar.

Hur kan du tillämpa demokrati på ett sätt som ger besluten största möjliga legitimitet? Hur kan du som ledare bidra till att alla känner sig bekväma med hur ni fattar beslut, även när beslutet inte blir som de önskar?

Vad betyder demokrati för dig?

Lisa Moraeus
Senaste inläggen av Lisa Moraeus (se alla)
1 svara
  1. Kent
    Kent says:

    För att vara lite tråkig och historisk… På 1930-talet utvecklade Kurt Lewin (1890-1947) tillsammans några andra personer en av de då mest kända ledarskapsteorierna (som dock fortfarande finns med i ”debatten” kring ledarskap). Han skilde mellan två ledarskapsstilar, a) den auktoritäre och b) den demokratiske ledaren. Han nämnde också en tredje stil, c) låt-gå-ledaren, som innebär att ledaren inte försöker ge en samlande inriktning av verksamheten, dvs frånvaro av ledarskap. I experiment kunde Lewin visa att det demokratiska ledarskapet var mer effektivt än det auktoritära. Detta visade sig bl a i att de demokratiskt ledda grupperna presterade bra även i ledarens frånvaro.

    Samtidigt ska sägas att utmaningen för den demokratiska ledarstilen är att den kräver god självkännedom hos ledaren. Och självklart är det, som Lisa skriver, inte ledare helt demokratiska i företag. Däremot kan ledaren innan beslut släppa fram mer eller mindre åsikter, och därmed vara mer eller mindre ”demokratisk”.

Kommentering är stängd.