Hur hanterar man oumbärliga Härskare?
Organisationer och företag har ett naturligt behov av att strukturer och fördela uppgifter. Detta kan göras med olika metoder. Allt ifrån att man har en linjeorganisation till att man har en platt organisation med en processinriktad ledningsstruktur. Ja, alternativen är flera. Givetvis så beror det ju också på storleken. Men ofta så har man någon form av ledning. Enkelt när det är två – en chef och en medarbetare.
Vem är då ledare? Den formella ledaren definieras som en som är tillsatt att styra och leda en enhet mot en uppgift eller ett mål. Sedan så har man ju den informella ledaren som växer fram i en grupp. Optimalt är det om den formelle och den informella ledaren sammanfaller i samma person. Troligen är detta långt ifrån verkligheten ibland. Men problem blir verkligen tydliga när den informelle ledaren har en annan uppfattning/agenda än vad den formella ledaren har. Ganska snart har man en konflikt.
Detta leder mig fram till dags fundering. Varför finns det människor som försöker stärka sin position genom att använda sig av härskarteknik mot sin omgivning? Vad menar jag med härskarteknik? En som talar på ett nedvärderande sätt med andra människor vid möten. Detta kan göras på ett mycket utstuderat sätt. På ett sådant sätt att de inte bryter mot några etiska, moraliska eller jämställdighetregler. Det kan vara att vederbörande med härskar teknik inte ser andra i ögonen. Det kan vara att avbryter andra talare men markerar väldigt tydligt när den samme blir avbruten. Istället för att förklara så ”fastställer” man att den andre parten har fel. Man påtalar och markerar detta genom att framföra hur bra hen själv kan se saker i sitt sammanhang, medan den andre parten oftast bara kan se detaljer. En annan dålig egenskap är också att man gärna framför sin egna ”sanning”. En ”sanning” som man själv har friserat och skapat för att gynna sina egna syften. Då ämnet skall genomlysas ändrar man mål för diskussionen. Man framför sin besvikelse över alla andras oförmåga till förståelse och utgör sig själv för att vara en martyr.
Allt detta bara för att försöka vara på en nivå över den andre parten vid mötet, arbetet eller samtalet. Kan det vara ett behov av att vara behövd? Kanske personen tror sig vara oumbärlig? Ofta brukar det vara de som ser sig själva som oumbärliga som skall ”lämna skeppet först”. Dessa personer bidrar ofta väldigt lite med kreativa idéer och konstruktivt arbete. De hamnar oftast i gamla lösningar för att där är de trygga och han hävda sin oumbärlighet.
Detta beteende behöver inte vara en egenskap som en person har från början. Kanske har man haft en helt fantastisk ledare som har börjat med ”härskarteknik”. Varför? Är det något som börjar falla i sönder? Organisationen är i sammanhållen? Problem i hemmet? Vill ha mer bekräftelse? Oavsätt vilket så påverkar detta beteende oftast medarbetarna och organisationen på ett negativt sätt. Detta leder till sprickor i fasaden. En spricka som man ofta försöker dölja med att ännu mer skylla på någon annan.
Hur hanterar man då dessa människor eller problem? Oftast måste man nyttja en part som inte är påverkad av spelet mellan personen med ”härskartekniken” och de påverkade. Gärna skall det då vara någon som har en roll eller nivå i organisationen som medför att man inledningsvis tvingar till samtal. Detta kan vara en chef på en högre befattning eller någon som har ett mandat som är tvingande för parterna att lyssna på. Givetvis skall människor och enheter, som är drabbade av dem som försöker använda sig av härskarteknik, reagera och säga till. Men hur når de fram, då de är de som är utsatta förhärskartekniken? Det är som att be den strypta att ropa på hjälp. Man kan ju välja att vända ryggen åt, men det löser ju inte problemet på sikt.
Vad är din metod för att möta eller handskas med dessa härskartekniker? Hur skall man hantera dessa människor? Skall de omplaceras? Går det att få dem att inse att deras metod är felaktig? Kanske rent av är kränkande mot andra personer? Ja, det är svårt. Tyvärr så blir vi alla drabbade av dem någon gång i livet och de tar fruktansvärt med kraft från andra personer och organisationer.
Det kanske är som Bo Kaspers Orkester sjunger:
”Jag har stämt träff med en tumör, jag får nog veta vad det lider. Ge mig en kaffe och likör!”
Patrik har också erfarenhet av att vara projektledare. Hans karriär i det militära har varit ganska klassisk med olika högskoleutbildningar, utlandstjänst, tjänstgöring som utbildare och chef på olika nivåer.
Han har sedan tidigare erfarenhet av olika politiska uppdrag. Förtroendeuppdrag med olika styrelseuppdrag inom olika föreningar har varit återkommande de senaste åren.
- Du skapade det – nu är du för gammal för det. - 21 juni 2016
- Förändring igår eller förändring imorgon. - 10 maj 2016
- Ifrågasatt kompetens - 19 april 2016