Män känner sig hotade av kvinnor som är chefer

Fler män känner sig hotade av att ha en kvinna som chef än att ha en man som chef (jämfört med hur kvinnor känner för att ha en kvinna som chef). Det är slutsatsen i en psykologisk studie. Det innebar bland annat att männen blev mer självhävdande gentemot chefen. Detta oavsett vad männen i övrigt angav för åsikter kring jämställdhet. Självhävdandet minskade om kvinnan (chefen) hade en jämställd hållning gentemot de underställda och inte i så hög grad förknippades med strävan efter makt och att framhålla sig själv.

I en artikel i danska ”Arbetsmiljöviden” säger en av forskarna att det kan vara ett omedvetet beteende hos männen, men icke desto mindre påverkar det gruppen och dess dynamik. Genom att göra männen uppmärksammade på deras reaktioner kan de välja att bete sig annorlunda. Alternativt kan kvinnorna välja att bete sig mindre självframhållande och maktsträvande eftersom det minskar de aktuella reaktionerna / beteendet hos männen.

Jag har inte läst hela artikeln (ej open access), men kan ändå inte låta bli att tänka:

  • varför ska kvinnor bete sig annorlunda än män – bara för att anpassa sig till just männens reaktioner? Det låter lite som ”har en kvinna kort kjol får hon tåla (ber om?) lite sexuellt ofredande”. Däremot är det aldrig någon som säger att män inte borde ha korta shorts för att undvika det.
  • varför triggas vi – oavsett kön – inte i samma grad av män som beter sig självhävdande och maktsträvande?  För att de är just män? (Eller de kanske aldrig beter sig så?)

Studien är gjord i Italien, men innan våra /dina/mina (?) fördomar om italiensk kultur och italienska män och kvinnor avfärdar studien som ointressant för svenska förhållanden så fundera en gång till. Kan det ligga något i det? Du kanske till och med ska pröva hypoteserna och börja notera dina observationer mer systematiskt? Vilka beteenden främjar vilka beteenden / reaktioner hos dig och hos andra – och spelar könet någon roll? Det skulle väl vara ett intressant diskussionsunderlag för en arbetsplatsträff?

Lisbeth Rydén
Följ mig på: