Sagan om den engagerade medarbetaren

Hämta en kopp te och sätt dig tillrätta. Vi tänker berätta en saga för dig.

Det var en gång ett företag som sprudlade av kreativitet och engagemang. De anställda trivdes och samarbetade väl. Siffrorna såg bra ut och alla var nöjda.

Så såg företaget ut när Medarbetaren klev in genom portarna till sitt nya jobb. Medarbetaren suckade lyckligt, här skulle hon få plats att fälla ut vingarna, bidra med alla sina goda idéer och lära sig saker varje dag. Och så blev det också. Till en början.

När Medarbetaren arbetat på företaget en tid började hon se hur några enkla förändringar skulle kunna förbättra företagets resultat ytterligare. Några smarta frågor som kundtjänst kunde ställa till missnöjda kunder. En förklaringstext som kunde läggas in i broschyrerna. En liten punktlista på hemsidan. Hon tog med sig idéerna in till Chefen, som lyssnade och tackade så mycket. Det är precis sådan här kreativitet vi behöver i företaget sa Chefen. Sen hände ingenting mer. Medarbetaren undrade lite vad som hänt med hennes idéer, men snart dök det upp andra saker för henne att fokusera på.

En dag kom ett påbud om att företagets intranät skulle bytas ut mot en ny modell som tagits fram centralt, eller på distriktsnivå, eller hur det nu var. Chefen informerade samtliga anställda och Medarbetaren fick uppdraget att projektleda förändringen.

Medarbetaren påpekade att hon hade väldigt mycket annat på sitt bord och att det nya intranätet dessutom var ologiskt och uppenbarligen utarbetat med en annan bransch än deras som utgångspunkt. Chefen suckade lite, egentligen hade ju Medarbetaren rätt, men Chefen hade faktiskt inte tid att diskutera detta nu. Det var dags att skynda vidare till mötet om arbetsmiljön i kontorslandskapet som någon ville möblera om. Igen.

Något år senare började det synas i bokslutet att någonting inte stod rätt till i företaget. Chefen undrade vad som hade hänt. Varför är mina medarbetare inte motiverade? Jag har ju informerat och lyssnat och jag är bra på att delegera och att lita på människor. Vad gör jag för fel? Chefen började tycka att jobbet inte kändes så stimulerande längre.

Medarbetaren slutade efter hand att komma med nya förslag. Hon skapade sig ett eget litet rum i det stora kontorslandskapet, en liten låda där hon kunde vara ifred. Det är ingen idé att försöka förändra någonting, tänkte hon. Jag undviker att tänka på företaget i stort och koncentrerar mig på mitt, det blir lugnare så. Fast det kändes inte riktigt lika roligt att gå till jobbet på morgonen.

Vad är den här sagans sensmoral? Vad är det för sjuka som sprider sig i företaget och kunde sagans huvudpersoner ha agerat annorlunda?

Och vad är det som behöver hända nu?

Lisa Moraeus
Senaste inläggen av Lisa Moraeus (se alla)
1 svara

Trackbacks & Pingbacks

  1. […] This post was mentioned on Twitter by Camilla Ländin, Ett gott arbetsliv. Ett gott arbetsliv said: Bloggat:: Sagan om den engagerade medarbetaren http://gottarbetsliv.se/2010/10/06/422/ […]

Kommentering är stängd.