Perspektivbyte i arbetslivet
Tittar du på TV-programmet Undercover Boss? Det gör jag.
Programmet är aningens tillrättalagt och snyggt redigerat så att de medverkande företagen ska framstå som goda och generösa, och som att man tar tag i eventuella problem. Även om det ibland känns lite väl snyggt, kan jag tycka att det är en OK deal. Annars hade det nog inte blivit någon programserie. Så om man lyckas bortse från det uppenbart tillrättalagda hittar man en hel del intressanta aspekter i programmet. I varje fall gör en arbetslivsnörd som jag det. ;)
VD blir vaktmästare (bild lånad från svt.se)
Vilket jobb passar du för?
En aspekt är grejen i sig att byta jobb och prova något annat än det man brukar. I gårdagens avsnitt var det VD:n för en stor hotellkedja som gick ner ”på golvet”. Han provade arbeten som vaktmästare, receptionist, säljare och hotellstädare. Det var uppenbart att han inte var van vid något av dem. Jag tänker att vi människor passar olika bra för olika arbetsuppgifter även om vi kan lära oss att utföra de flesta relativt OK. Den här VD:n hade uppenbart inte fallenhet för huvudräkning (som ingick i receptionsarbetet) och han var oerhört långsam i alla de praktiska arbetsuppgifterna som städning och liknande. Hans vanliga arbete kräver ingen fysisk aktivitet och han var inte alls i form för att hantera den typen av arbete. Det jobb som låg närmast hans vanliga var kanske säljarrollen, och vad man kunde se i programmet så skötte han det hyfsat.
Hur är vår arbetskultur?
Jag tycker också att det är intressant med perspektiven på hur arbetslivet (och livet) ser ut i ett annat land, i det här fallet USA. Bara en sådan sak som att en äldre man (förbi eller nära pensionsåldern) har två jobb för att kunna betala sin sons studier. I Sverige hittar man knappast någon som arbetar av just det skälet…
Jag reflekterade också flera gånger under programmet igår att många arbetsuppgifter var tidssatta. Att räkna kassan fick ta fem minuter, att plocka ihop städartiklar i städförrådet fick ta tio minuter osv. Nu har jag aldrig arbetat på hotell, men kunde inte låta bli att undra: finns detta fenomen i Sverige? Är det någon som har så detaljerade arbetsinstruktioner? Svara gärna om du vet!
Perspektivbytet
Men det som fascinerar mig allra mest är hela grejen med att byta perspektiv och se sin verksamhet med nya ögon. Det tycker jag sker alltför sällan i våra verksamheter rent generellt. Vi fastnar lätt i våra arbetsroller och ser saker på vårt invanda sätt. Till viss del behöver det vara så – vi är olika bra på olika saker och ska göra det vi är bäst på. Men verksamheten gagnas ofta av en förståelse för hur andra delar än den egna fungerar. Det går snabbt att bygga upp en ”vi och dom”-känsla som motverkar full förståelse. Det är mer än en gång jag har stött på en ledning som suckar ”att personalen inte fattar att man inte kan göra så” och en personalgrupp som gnäller ”att ledningen inte fattar att det inte funkar här hos oss”. Alltså en ömsesidig oförmåga/ovana att se verksamheten ur olika perspektiv. Jag har många gånger tänkt hur nyttigt det skulle vara för båda parter att få mer inblick i varandras villkor och tankar kring arbetet.
Vår VD i gårdagens program fick känna hur det var ”på golvet” i hans verksamheter och det gav honom massor av tankar om förbättringar. Det omvända hade kanske gett ännu mer; att de anställda hade fått mer inblick i hur hotellorganisationen ser ut och vad som går att påverka m m. Fast det skulle kräva oerhört mycket mer arbete av ledningen än vad de är beredda att lägga ner, gissar jag. Men tänk vilka givande samtal det kan bli mellan chef och anställd när de har förståelse för varandras arbetsvillkor! Nu blir hotellVD:ns beslut av det klassiska snittet uppifrån och ner om än med ett mer insatt perspektiv än normalt.
Det ensidiga hjälpandet
Sen avslutas alltid programmet med att VD:n kallar in de anställda till sig på huvudkontoret och avslöjar sin identitet. Sen ska han hjälp dem på något vis utifrån de historier som han har fått ta del av. Detta är en av de mer tillrättalagda delarna i programmet och det känns som att största syftet är att visa upp företaget som generöst och ansvarstagande. Jag kan inte låta bli att varje gång tänka: ”var det här verkligen det som hjälper den här personen bäst?”. Är en semesterresa det man mest av allt behöver när familjeekonomin är kärv? Tja, läs mer i inläggen En klassiker om att hjälpa och Kan Gates hjälpa vår hjältinna med det hon behöver? för att förstå mitt sätt att tänka.
Maria Kullberg
KullbergUtveckling
PS: Är du snabb så går reprisen av första avsnittet kl 11.15 på svt1 idag. Sen visas det kl 22 på onsdagkvällar.
- AfterWork i Malmö 28 augusti 2017 - 15 augusti 2017
- Ny plattform för bloggens 1000 artiklar! - 18 juli 2016
- Arbetslivets Dag 2015 – twittret! - 14 mars 2015