Dagens samhälle är framtidens språngbräda
Sverige är ett mångkulturellt samhälle och alla vi som bor och vistas i Sverige är dess invånare. Det leder enbart till svårigheter om vi skall börja skapa en hierarki i vilken mån man får kalla sig för svensk. Det förefaller angeläget att tillsammans arbeta med tillhörighetsfrågan. Det är inte bra om man som medborgare i Sverige inte har detta land som sin huvudsakliga nationella tillhörighet. Det är förödande för vårt land när judar som bott i landet i generationer blir anklagade för och ansvariga för vad nationen Israel gör. På motsvarande sätt blir det ett problem för oss som mångkulturell nation när medborgare med muslimsk religiös tillhörighet blir förknippade med och medansvariga för vad fanatiska fundamentalistiska terrorister gör.
Sverige hade som ambition under flera hundra år att skapa ett enhetssamhälle. Ända sedan Gustav Vasas dagar har ambitionen varit att nationen skulle bestå av en kung, en tro och ett folk. Detta traderades ända in i vår egen tid då folkhemmet var det kulturella begrepp man skulle samlas kring och bygga välfärden genom. Enhetskulturen har aldrig varit något annat än en tankemodell. Det svenska samhället har i alla tider varit ett mångkulturellt samhälle. Vi kan bara tänka på Samernas plats i den svenska kulturen. Vi har dessutom haft ett stort och självklart inslag av finskspråkiga medborgare. Även tidigare har stora och viktiga grupper flyttat till Sverige och blivit en del av kulturen och nationen. Vallonerna är ett exempel bland många. Inte ens den s.k. Svenska kulturen kan sägas vara lika om man jämför landets olika delar och traditioner.
Vad är då det svenska samhället? Vad är det som gör att vi kallar oss för en nation? Självklart handlar det om våra nationella gränser och det handlar om den lagstiftning vi har gemensamt. Det handlar om det medborgarskap varje svensk äger. Samtidigt som detta är nationella tillhörighetsgrundande förutsättningar kan man konstatera att mycket av denna grund också vilar på en gemensam bas i Europa. Kanske skulle man kunna säga att Sverige är mer som ett varumärke. Varumärket; Svensk välfärd. Inom detta varumärke finns några gemensamma värden vi slår vakt om. Demokrati, allas lika värde och rättigheter. Allas lika skyldigheter att följa lag och ordning.
Vi är ett mångkulturellt samhälle, vi har alltid varit det och kommer alltid att vara det. För att vi skall kunna behålla en gemensam nationell identitet är det avgörande att det skapas några grundläggande värden som är omistliga oberoende vilken kulturell, religiös, etnisk eller politisk tillhörighet vi har. Om inte detta sker är risken stor att vi blir ett samhälle fyllt av värdemässiga särintressen som inte kan hållas samman med aldrig så goda demokratiska ambitioner.
Detta handlar om att formulera vilka värden som är avgörande för vårt samhälle idag. Då handlar det inte i första hand om det man kan kalla samhällssyn, för det viktiga är inte hur vi ser på samhället, utan hur det faktiskt är. På samma sätt är det viktiga inte hur vi ser på framtiden, utan hur den faktiskt blir. Båda dessa grundläggande livsbetingelser, samhället och framtiden har sin direkta grund i vilka värden som är faktiska i vårt mångkulturella samhälle. Återigen, det handlar inte om vilka goda humanistiska och välformulerade värden vi vill ha som grund för samhället, utan de reella värden som i praktisk handling genomsyrar dagen och tidens händelser.
Jag har under ett antal blogginlägg redovisat det värdegrundsarbete som genomförts i Borås och som haft till uppgift att formulera de gemensamma värden som är omistliga i ett det mångkulturella Borås oberoende av religiös, etnisk och politisk tillhörighet. Inläggen har haft rubrikerna; Ett gemensamt Borås där olikheter ryms, Boråsarnas värdebas samt, God moral och människosyn i ett mångkulturellt samhälle. Här följer den sista delen av det värdegrundsarbete som pågått under några år.
Den avslutande delen i projektet handlar om vad som skall genomsyra samhället och framtiden. Antingen det handlar om moral, människosyn, samhällssyn eller framtiden så är begreppen relationsord. Relationen är självklart relaterad till de människor som möts och skapar ett gemensamt samhälle idag och i framtiden. Relationen är också värdemässig. Det finns en självklar relation till de värden som styr vårt handlade moraliskt och som ger grunden för hur vi ser på och förhåller oss till våra medmänniskor och samhället. I värdegrundsarbetet i Borås har det formulerats en gemensam värdesanning som skall ligga till grund för övriga formuleringar. Dessa värden har sammanfattats i samlingsbegreppen;
- Sammanhang
- Trygghet
- Hälsa och liv
Formulerandet av vilket samhälle vi skall skapa tillsammans och vad som är viktigt i vår gemensamma framtid skedde genom att deltagarna fick placera sig så att man fick samtala med några som inte delade den egna religiösa, politiska eller etniska tillhörigheten. De frågeställningar som alla hade med sig in i samtalen var; Detta är viktigt för mig i mitt liv, detta skapar ett gott liv för mig, samt, Detta är viktigt för vårt gemensamma liv, detta skapar ett gott liv för oss tillsammans. Sedan var uppgiften att, med deltagarnas egna formuleringar kring vad som var viktigt, samt den gemensamt formulerade värdebasen, skriva några meningar som inkluderade både individernas värden och den gemensamma värdebasen.
Gemensamma värden för samhället och framtiden i Borås
I vår stad/i vårt samhälle skall…..
- Vi finna mötesplatser där människor oavsett skillnader kan mötas och lära känna varandra för att öka kunskap om varandra och därmed ingjuta respekt för just dessa skillnader.
- Alla ha möjligheter att skapa ett meningsfullt liv.
- Trygghet skapas genom att alla medborgare respekterar lagar och regler.
- Samhället garantera de basala behoven.
- Vi bevara vår natur så att även nästa generation för ta del av den.
Framtiden i vår stad/vårt samhälle kommer att…..
- Kräva satsningar på kunskap och bildning.
- Behöva ett rikt, starkt, mångskiftande föreningsliv.
- Genomsyras av nytänkande och optimism.
- Kräva aktivt integrationsarbete.
Slutorden i värdegrundsarbetet i Borås formulerades väl i gruppen som skapade meningarna som definierade framtiden.
Det krävs en by för att fostra ett barn. En vuxenvärld som inte kapitulerar.
Anders Ljungström
- Det är handlingarna som räknas - 17 juni 2016
- Villkorat människovärde - 3 juni 2016
- Fria resurser en förutsättning för framgång! - 20 maj 2016