Organisatorisk arbetsmiljö – inte bara stress och ledarskap!
Idag den 31 mars 2016 börjar Arbetsmiljöverkets föreskrift (AFS 2015:4) ”Organisatorisk och social arbetsmiljö” att gälla. Den ställer bland annat krav på att arbetsgivaren (cheferna) har kunskap om hur arbetstiderna påverkar hälsan, hur man förebygger, uppmärksammar och hanterar kränkande särbehandling (mobbning) och hur den organisatoriska arbetsmiljön påverkar de anställda. Ingen punkt är enkel men jag skulle nog säga att den svåraste att ha kunskap om är den organisatoriska arbetsmiljön.
I föreskriften definieras organisatorisk arbetsmiljö som:
”Villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar
- ledning och styrning
- kommunikation
- delaktighet, handlingsutrymme
- fördelning av arbetsuppgifter och
- krav, resurser och ansvar.”
Anledningen till att jag tror att det är svårt är att det inte räcker att ha allmänna kunskaper om organisatorisk arbetsmiljö. Det är en bra grund men det räcker inte. Varje arbetsgivare – och dess representanter – måste ha kunskap om hur det egna organiserandet påverkar dem som berörs av det. Det, hävdar jag, är en bristande kunnighet i dagens arbetsliv.
Några anledningar till det är:
- varje organisation har en egen unik historia / situation
- ”hur man har det” är ett resultat av en lång och interaktiv process där det sällan finns absolut rätt, fel eller facit
- organiserandet blir alltmer komplext med en mängd olika styr- och ledningsprinciper som verkar samtidigt
- för att hantera komplexiteten verkar alltfler efterfråga – och erbjudas – enkla svar, vilket bland annat skapar oreflekterade och orealistiska föreställningar om världen, chefen, medarbetaren…, vilket i sin tur
- gör oss än sämre rustad att möta en allt mer komplex värld. Risken är hög att vi istället bara blir mer förvirrade och frustrerade.
En av anledningarna till att jag skrev en bok om organisatorisk arbetsmiljö är att det alltför ofta, i tidningar och i olika sammanhang där jag befann mig, nästan uteslutande pratades om ”stress” (arbetsbelastning) eller ”dåligt ledarskap”. Organisatorisk arbetsmiljö är så mycket mer. Med ett alltför smalt fokus missar vi tyvärr många aspekter av hur styrningen, ledandet och organiserandet av arbetet påverkar de som utför arbetet.
Varför inte ägna nästa APT åt att fundera över om ni tillräckligt väl förstår ert organiserande, vilka risker det medför och har ni förmåga att hantera dem? Testa genom att svara på följande frågor:
- Vilka principer, teorier, tankefigurer styr just ert organiserande?
- vilken ledarskapssyn genomsyrar era diskussioner?
- vilken medarbetarsyn genomsyrar era diskussioner?
- är de förenliga?
- …
- Vilken riktning driver de olika synsätten verksamheten?
- Vilka situationer skapar det?
- Vilka risker genererar det?
- Hur hanterar/förebygger ni att riskerna uppstår?
Kan du svara på dessa frågor då har ni troligen tillräcklig kunskap om hur ledandet och organiserandet påverkar arbetsmiljön och medarbetarnas hälsa. Om ert svar är att ert organiserande inte har några risker så tänk igen :). Allt organiserande har risker. Om man inte ser några risker så beror det snarare på okunskap än frånvaron av risker.
————
PS: Se gärna filmen från Arbetsmiljöverket: ”Utmaningen. En film om den sjuka jobbstressen.” (Trots att den heter ”…stressen.” :).) Många kan tyvärr känna igen sig i de situationer som beskrivs. Målet är att allt färre ska behöva göra det.
- Välvilja eller övergrepp? - 16 augusti 2017
- Morgans mission bidrar till att göra oss mer beroende av chefer - 18 maj 2017
- Max antal underställda i äldreomsorgen – inget aprilskämt - 5 april 2017