Att vara lagom närvarande

För många år sedan var jag chefredaktör för ett studentmagasin. Tidningen drevs som en förening och en uttalad ambition var att studenter skulle kunna använda tidningen för att utvecklas inom skrivande, illustration, foto eller formgivning. För varje nummer som kom ut var vi minst ett tjugotal medarbetare. Alla arbetade ideellt, utom jag som hade en halvtidstjänst som chefredaktör.

Det var en av mina första verkliga upplevelser av att vara ledare. Jag prövade mig fram, snubblade ofta, reste mig upp igen och lärde mig massor.

Innan jag fick jobbet som chefredaktör var jag skribent på tidningen och en i gänget. Plötsligt var jag istället den som tjatade för att få in material i tid, fattade beslut som ansvarig utgivare och redigerade texter som var för omfattande för vårt format. Ibland kunde jag uppleva en kyla från resten av gruppen, som att de slöt sig samman utan att inkludera mig.

I början sårade det mig, men så småningom förstod jag att det var en del av gruppens beteende, ett helt naturligt sätt att förhålla sig som inte handlade om mig personligen. Jag insåg att gruppen faktiskt behöver ha ett avstånd till sin ledare. De behöver få prata om mig när jag inte är där, diskutera mitt ledarskap och ventilera sina känslor och tankar.

Det hjälpte att jag samtidigt läste kurser på högskolan som handlade om gruppdynamik och ledarskap och började läsa böcker om coaching och utveckling. Då blev det lättare att sätta ord på det som hände och förstå vad gruppen behövde – och vad jag behövde som ledare.

När jag sedan utbildade mig i coaching av grupper och relationer blev det ännu lättare att sätta in mina erfarenheter i ett sammanhang. Som coach är min uppgift att stå en bit utanför gruppen. De gäller särskilt när jag arbetar med en ny grupp, till exempel när jag stöttar en nyvald styrelse eller ledningsgrupp i att hitta sina roller och skapa sammanhållning. Då är det lätt att råka sugas in i gemenskapen och bli en del av gruppen. Det är inte mitt jobb. Det är gruppen som ska hitta varandra och skapa en vikänsla, med min hjälp.

Balans mellan närvaro och avstånd, att vara en del av gruppen men med en särskild roll. Att bli ledare eller chef kan vara en stor omställning, särskilt för den som är bra på att känna av stämningar i en grupp och behöver känna tillit och sammanhang för att må bra.

Det hjälper att utbilda sig, att informera sig om hur grupper fungerar. Och att ha en bra mentor eller ledarnätverk.

Vilka är dina bästa tips till en nybliven ledare?

Senaste inläggen av Lisa Moraeus (se alla)