Hur personligt ska ett personligt brev vara?
Vid jobbsökande är det vanligaste ansökningsformen att man skickar in sitt CV och ett personligt brev. CV:t är en koncis ”innehållsförteckning” av vad man gjort. Det personliga brevet ska innehålla essensen av vem du är.
Å ena sidan kan man säga att CV:t är den arbetssökandes och rekryterarens bästa vän, då det ger en så snabb och bra överblick av utbildningar och arbetslivserfarenhet. Samtidigt är det ett ganska ”platt” och trubbigt redskap, då det inte säger något om vart man är på väg, vad man vill och vad man tror sig kunna, men aldrig fått en chans att göra på jobbet. Hade vi bara tittat på CV:t skulle ju ingen kunna utvecklas och göra nya, spännande saker i sin nästa anställning, utan bara få göra det som man uppenbarligen kan, eftersom man redan gjort det.
Därför gäller det att utnyttja sitt personliga brev till att verkligen vara personlig, till att visa vem du är, vad du vill, vad du kan och vilken roll du anser dig unna axla.
Lägg m a o inte en massa text i brevet på att upprepa det som redan står i ditt CV. Om du vill berätta om det du gjort, berätta iså fall om varför du gjort de val du gjort och vad du lärt dig genom olika erfarenheter du har. Låt den som läser brevet få en chans att lära känna dig, att förstå vem du är, vad du kan och vad du tänker.
Berätta om varför du sökte just detta jobb, men undvik att vara för klyschig. Var istället ärlig och formulera med egna ord vad med jobbet som lockar dig, varför du tror att du skulle trivas och vad du tror att du hade kunnat tillföra.
Berätta också lite om vem du är, var du bor, dina familjeförhållanden och vad du gör på fritiden. Detta bidrar till att ge en bild av vem du är som människa och en indikation på om du är en person som skulle kunna passa för just denna roll i just detta företag.
Däremot är det varningsklockor på att sida upp och sida ned berätta ingående om alla sina intressen, att detaljerat berätta om var och en i sin familj, ge en mängd små ”illustrativa anekdoter” och annat som faktiskt inte tillför bilden av dig speciellt mycket (mer än att du är en babblig typ som har svårt att skilja på det privata och det professionella…).
Ett foto är också trevligt. Många frågar varför – spelar det någon roll hur man ser ut när man söker jobb? Min personliga reflektion på detta är – nej det spelar (oftast) ingen roll om man är lång eller kort, blond eller rödhårig, modellsnygg eller normal. Dock är det ännu en chans för dig att visa vem du är. Att kunna koppla ihop ett namn, ett brev och ett ansikte ger mycket mer än bara ett brev och ett namn. Din bild kommer inte på något sätt att ”betygssättas” efter ”snygghet”, däremot är bör man tänka igenom vilken bild man vill ha förknippad med sig själv i jobbsökarsammanhang. Pigg, glad och någorlunda representativ är väl grundregeln.
Som vanligt har jag ett par skräckexempel för att illustrera don’ts:
– Nudistbilder göra sig icke besvär. Även om man är glad och stolt naturist lämpar sig detta inte i en jobbansökan. Inte på bild i alla fall.
– Om du väljer att använda en semesterbild – se till att du är nykter, påklädd och ensam på bilden
– Slutligen – allvarligt – hur tänker ni som har en bild där ni har en ostbåge i näsan när ni söker jobb?
Kontentan av detta är: Var personlig när du söker jobb, företag vill anställa en människa och inte bara en kompetens. Men skilj på det personliga, det privata och det direkt olämpliga!
Lycka till!
- Om ”det lilla extra” - 18 oktober 2011
- Fler tankar kring frågor - 20 september 2011
- Om att förbereda sig inför en intervju - 6 september 2011
Bra, viktigt o användbart inlägg :)
Särskilt varningsklockan gällande att bli FÖR personlig ger tänkvärda signaler.