Med ett nyanserat intresse för livet och världen skapas förståelse.

Detta är temat för det griftetal jag kommer hålla idag när en 48 årig Boråsare begravs. Han arbetade på Brämhults juice och dog hastigt i sitt hem för några veckor sedan. En alldeles vanlig, dvs. unik medelålders svensk som får hjälpa oss att förstå att livet inte varar för evigt på denna sidan om den kroppsliga döden.  Mitt i alla angelägna tankar och händelser i livet, inte minst under arbetsdagen är det viktigt att vi någon gång påminnas om att vi inte kommer att göra det vi gör för alltid. Vi kommer inte ens att leva i framtiden.

Några utdrag ur talet:

Det är en overklig dag idag. Vi skulle mycket hellre gjort något annat. En vanlig fredag med allt vad det innebär. Det skulle vi gärna velat ge till Anders också. En dag på jobbet och sedan ett intressant faktaprogram eller frågesport på TV:n ikväll. Nu är det inte så och vi får istället vara i kapellet med alla minen, känslor och tankar kring Anders liv och ert liv tillsammans med honom……

Med ett nyanserat intresse för livet och världen skapas förståelse

Jag anar att denna mening säger något om Anders liv och ert liv tillsammans med honom. Han var en Samhällsengagerad person som inte såg världen i svart eller vitt. Han var en nyanserad tänkare. Han hade ett geografiskt och historiskt intresse. Detta intresse skapade hos honom en respekt för livet och så som det visade sig, bl.a. hos hans arbetskamrater.

Denna grundhållning har han förmedlat i sitt arbete. Vi tänker på hans ledarskapsförmåga. Det handlar om att förstå att livet är mångfasetterat både hos en själv och sina arbetskamrater. När en person som har ett nyanserat intresse för livet får ansvar för andras arbetsdag kommer verksamhetens resultat skapas ur en effektiv förståelse där både arbetets innehåll och dess utövare ryms i samma livgivande respekt. Det är något av detta som återfinns i uttrycket  att Anders varit som en pappa för yngre medarbetare och fått respekt även när han pekat med hela handen. Medarbetarna har känt att det funnits kärlek som varit djupare än medhåll.

Det är sprunget ur samma källa av förståelse som Anders haft sitt samhällsengagemang. Att varje dag läsa både Aftonbladet och Expressen visar på en önskan om att inte bli präglad av en sida av sanningen. Det handlar om att världen måste vidgas i våra medvetanden samtidigt som den krymper geografiskt genom vår kunskap och kommunikation.

Detta förenas hos Anders. Hans nyanserade intresse för livet handlade både om människor och världen. När dessa kombineras skapas en livgivande förståelse genom respekt för livets gåtfyllda olikhet…….

När vi känner sorg handlar det till stor del om detta. En person som funnits i vår närhet och som med nyanserat intresse för vårt liv skapas förståelse som inneslutit båda inte längre finns då saknas något av det som är den självklara värld vi vill leva i och då känns det tomt.

Den andra sidan av sorgen handlar om allt det ni var och en gett till Anders ur ert liv så att hans liv kunde bli gott att leva. Sorgens saknad handlar både om det vi inte längre får och det vi inte längre kan ge……..

Alla bär på förluster och sorger av olika slag, det är en del av livet. Att erkänna detta faktum för oss själva och förstå att det gäller även dem jag möter idag innebär ett fördjupat förhållningssätt till livet som kommer ge nya livsmöjligheter genom dess begränsningar. Att sträva efter att försona sig med de förluster vi lever med är en god grund för att få ett avstamp inför framtidens glädje.

Lars Björklund, kaplan på Sigtunastiftelsen, tidigare sjukhuspräst på Akademiska sjukhuset i Uppsala skriver:

Tanke

Varje kärlek

äger en smärta

varje möte

ett avsked

och varje födelse

en död

 

Men hösten

bär sommarens doft

i sina kläder

det multnade lövet

ögonblicket

mellan grenen och marken

och varje grav

bakom sin gråa yta

ett liv.

 

 

Anders Ljungström

Anders Ljungström
Senaste inläggen av Anders Ljungström (se alla)