Sociala medier och blåa fjäll

M a r k n a d s f ö r i n g.

Jag gillar ordet. Faktiskt gör jag det. Lika mycket som jag gillar alla fantastiska möjligheter som nya sociala medier ger till marknadsföring. På lika villkor, liksom. Det är varken dyrt eller svårt, tid och en vilja att sätta sig in i hur det fungerar räcker långt. Gamla tidens reklambyråer med massutskick via post är passé och förbi. Nu handlar det om brand design, v a r u m ä r k e s i d e n t i t e t. Du är ditt varumärke. Via sociala medier. Det är snabbt, nåbart och det är framförallt möjligt. För dig och för mig. You have to love it.

För några veckor sedan var jag i Abisko, ni vet vår fantastiska nationalpark på vägen mellan Kiruna och Narvik.  Underbar natur, glödande höstlöv och blåa fjäll i en del av Sverige som är vårt. En del av Sverige, ja eller av världen, som med all rätt förtjänar att marknadsföras.  Här finns kontrasterna. Vyerna, storslagenheten och människans litenhet, allt på en gång. Här i fjällvärlden där allt faktiskt sker på naturens villkor och där sociala medier inte är så viktigt, i alla fall inte för en fjällstorm, började jag fundera kring detta vårt samtida fenomen.

Upprinnelsen var ett missförstånd. Jag hade bokat rum för övernattning i en närliggande by. Hemsidan var fin och modern, sådär glansig, som gjort av webbyrå av finaste storstadsmodell. Rummen såg rena och fina ut. Ja, till och med riktigt inspirerande.. Aningen förvånad över det stora utbudet, ringde jag och bokade rum. Här skulle produceras arbete. Sida efter sida skulle printas på papper, effektivitet kombinerat med promenader i glödande natur med fjällutsikt. Här skulle jobbas undan!

När jag så kom fram till hotellet blev jag visad till ett rum som inte var i närheten av det jag trodde att jag hade bokat. En liten säng stod i ett hörn av rummet, taket var delvis lagat, badrummet var slitet och nästan ofräscht. Hela korridoren luktade unket, sådär instängt och gammalt och rökigt. Var det verkligen det här jag hade sett på internet?

Efter kontakt med receptionen och flera turer hit och dit blev jag varse att, nej det blir inte bättre än såhär.  Jag får välja, antingen acceptera att köpa ned mig eller helt enkelt säga ifrån. Med en allergi i botten blev valet enkelt, det blev nummer två. Efter en hel del krångel i receptionen med hyfsat välvillig personal, blev jag bara tvungen fråga. ”– Alltså, det ser ju ganska mycket fräschare ut på internet än det gör i verkligheten..? – Mm.”  Var det korta svar jag fick. Därefter blev servicen både snabbare och mer tillmötesgående.

Min resa blev ändrad, jag hittade dock ett fantastiskt litet ställe i Kiruna och fjällvärlden fick upplevas genom dagsutflykter istället. För mig blev det minst lika bra och jag hann både trampa bland gula löv vid Torneträsk strand och vandra längs Abisko Canyon.  Men min fundering kvarstod.  Varför vill de, och fler med dem, framställa sig så mycket bättre på internet än de egentligen är?

Så snart kunderna kommer fram kommer de ändra uppfattning, de kommer sprida sin bild av verkligheten och verksamheten kommer få en stor skopa badwill i stället för nöjda kunder som faktiskt får det som de väntar sig, även om det innebär en lägre standard.

Kombinationen insikt och storslagen miljö fick mig att fundera, tänk om det är så med oss människor också. Jag kan bli trött ibland, ja verkligen supertrött. Trött på dessa sociala medier som jag älskar. Å, vill jag poängtera, jag tror inte heller att jag är ett dugg unik på den fronten, människor blir helt säkert trött på mig och mina statusuppdateringar också ibland. Men just då, i den där stunden bland gulnande löv, fick jag en bild av den där vännen på näthinnan. Den där vännen som vägrar sociala medier för att det inte är på riktigt. Som inte framhäver sig och som avskyr att framstå som bättre. Men som finns där.  Som håller det som lovats och på riktigt värnar om andra i sin närhet. Vännen som håller år efter år, dag ut och in, för att det är på riktigt. Som är som ett riktigt fint och glansigt hotell på en webbsida, fast i verkligheten.

 

Sociala medier och blåa fjäll

Linnea Gideonsson
Senaste inläggen av Linnea Gideonsson (se alla)
2 Kommentarer
  1. Kent
    Kent says:

    Trist! Ibland förekommer dock detta, att en skenbild byggs upp, vilket Mats Alvesson beskrivit i boken Tomhetens triumf. Hans mycket intressant beskrivning av skillnaden mellan verklighet och skenvärld (och ledarskap) finns i videoformat här: http://www.digitalmedia.st/webbtv/news/17.html .

    Samtidigt kan vi notera att dessa typer av falska beskrivningar för eller senare bli avslöjade, vilket dessa inlägg är exempel på.

Kommentering är stängd.