Varför har ni bråttom?

För ett år sedan hade jag förmånen att lyssna till en mor och dotter som diskade tillsammans på en campingplats.

Under många år har jag och min fru haft en husvagn placerad på Torekovs camping. Till de dagliga rutinerna hör att ta diskkorgen och cykla iväg till servicehuset där diskning sker. Den händelse jag vill berätta om hände förra året och jag stod vid diskhon vid sidan om mamman och dottern och jag tjuvlyssnade på deras samtal och smygtittade på hur deras arbetsfördelning var. Innan jag tog min rena disk, hur man nu kan uttrycka sig så, så berättade jag för kvinnan vid min sida att jag hade lyssnat på deras samtal och vi fick ett kort samtal med varandra och ett gott leende som avslutning.

Dottern, 10 eller 11 år, diskar med diskborsten långsamt och noga. Under tiden pratar hon med sin mamma om smått och gott, inget speciellt, men ändå engagerat. Det riktigt känns i luften att hon vill att det skall ta lång tid så att inte stunden tar slut. Dottern har ingen brådska. Lika tydligt känns i luften att mamman koncentrerar sig på att inte vara stressad och försöka skynda på sin dotter. Dottern diskar och mamman torkar och det håller på en stund till, sedan kan inte mamman hålla sig längre. Lugnt och bestämt tar hon diskborsten ifrån sin dotter och börjar diska på ett effektivt mammavis. Dottern torkar en mugg och säger sedan, jag går ut och leker. I samma stund kommer pappan i familjen in. Hur går det? Är ni färdiga snart? Jag anar att de har planerat något roligt och viktigt som familjen skall göra, bara de blir klara med disken och allt annat som måste göras innan man gör det man tänkt. Mamman och pappan hjälps åt med att diska och det sker snabbt och effektiv. Då kommer dottern tillbaka, ställer sig intill dem och efter en liten stund frågar hon sina föräldrar; varför diskar ni så fort?

Detta är en underbar berättelse över vad det innebär att livet sker medan vi är på väg till något som vi tror är viktigare än nuet. En stund tillsammans med mamma och bara vara, sysselsatta med något som måste göras var lycka och liv. Sommar är en tid för att bara vara. I varandet kan vi vara sysselsatta med det som dagen behöver och de möten som finns. Den stora upplevelsen finns inom oss och den behöver inte den stora aktiviteten för att den skall bli verklig, det räcker med att vi befinner oss i nuet, antingen det handlar om att diska, laga mat tillsammans eller bara sitta och titta på regnet som faller utanför fönstret.

Njut av sommaren!

Anders Ljungström

Senaste inläggen av Anders Ljungström (se alla)