Jungs psykologiska typer

För 90 år sedan (i en tid då rasbiologin var en utbredd förklaringsmodell till människors olikheter) lanserade Carl Gustav Jung ett antal psykologiska typer (arketyper). Enkelheten att känna igen sig i den schweiziske psykologens typer har lett till att andra har använt teorierna som underlag till verktyg som har blivit populära i arbetslivet.

Myers Briggs Type Indicator och Jung Type Index är bland de vanligaste verktygen baserade på Jungs teori från 1921. Just eftersom de är så vanliga så kan det vara intressant att veta hur de är uppbyggda. I en serie inlägg här i bloggen kommer du att kunna se om du också känner igen dig.

Carl Gustav Jung, bild från Wikipedia

Dimensioner med preferenser
Jung menade att varje människa har en dragning åt ett visst beteende i sin personlighet – en preferens. Preferenserna är dels medfödda, dels ett resultat av den miljö vi befinner oss i. Han skissade upp tre dimensioner av personligheten, och dessa dimensioner har två motpoler vardera. I varje dimension har man en preferens – en dragning åt det ena sättet att fungera.

Först fanns tre dimensioner och preferenser
Energi: Extraversion – Introversion
Perception: Sinnesförnimmelse – Intuition
Bedömning: Tanke – Känsla

Sedan tillkom en fjärde dimension
Livsstil: Bedömning – Perception

några årtionden senare (kring 1980) när Katharine Briggs vidareutvecklade teorin för att kunna skapa ett verktyg. Det var detta som utmynnade i Myers Briggs Type Indicator (MBTI) som blivit ett välkänt verktyg för stöd till ökad självkännedom, vid ledarskaps- och grupputveckling exempelvis. På senare år har detta vidareutvecklats i Jung Type Index (JTI) med ett mindre omfattande formulär, baserat på hela påståenden istället för enstaka ord som ställs mot varandra i MBTI. Båda dessa verktyg ger en profil med en kombination av fyra bokstäver som står för de olika preferenserna, en från varje dimension. ESTJ, ENFP, INTJ, ISTP o s v. Totalt finns det 16 kombinationer som beskriver olika personlighetstyper.

Men jag är ingen typ!

Vilken tumme kommer överst? (bild pixgallery.com)

De flesta har en förmåga att använda sig av båda motpolerna och att anpassa sig efter olika sammanhang och förväntningar, men det är ändå en preferens i varje dimension som är mest naturlig för dig. När du får välja fritt, utan att förväntningar från andra eller dina arbetsuppgifter kräver att du agerar på ett visst sätt, kommer du oftast att välja en och samma av de två preferenserna i varje dimension. I varje ögonblick kan du endast använda en, och då är det någon av dem som känns mest bekväm för dig. Ta exemplet med hur du knäpper händerna; vilken tumme sätter du överst? Du kan säkert knäppa händerna på båda sätten, men det ena känns mer naturligt än det andra. På samma vis är det med Jungs preferenser.

Maria Kullberg
KullbergUtveckling

• Om
• Senaste inläggen

Följ mig

Maria Kullberg

Verksamhetsutvecklare hos KullbergUtveckling AB

Maria Kullberg, projektledare för företags utveckling och framgång, KullbergUtveckling AB. Ordförande för Nätverk Arbetslivet. Arbetar med företagare som vill utvecklas och utveckla den egna verksamheten. Målinriktad business och digital marknadsföring. Maria är socionom med inriktning på grupper och organisationer, och är vidareutbildad i arbetsvetenskap/kompetensutveckling. Tog initiativ till Nätverk Arbetslivet 2009.

Följ mig

Senaste inläggen av Maria Kullberg (se alla)

• AfterWork i Malmö 28 augusti 2017 - 15 augusti 2017
• Ny plattform för bloggens 1000 artiklar! - 18 juli 2016
• Arbetslivets Dag 2015 – twittret! - 14 mars 2015