Viktiga värden – vems sak är det att försvara?
Några poliser i Skåne har problem med bemötande och benämnande av andra människor. Någon fastnade i en ljudinspelning när han kallade en misstänkt för ”apajävel”, en hade starka och för den/de drabbade, kränkande synpunkter på en kollegas val av livspartner och ytterligare en bloggade på ett sätt som inte ansågs förenligt med polisens värdegrund. Det finns säkert fler exempel men dessa har nått allmänhetens kännedom.
Polisen i Skåne ska nu intensifiera arbetet med sin värdegrund och ”implementera den ytterligare”, bland annat genom att utse åtta stycken värdegrundssamordnare som ska verka som stödpersoner och aktivt lyfta frågorna.
Jag begriper att polisyrket kan vara väldigt tufft och många gånger frustrerande och att det i ”stridens hetta” sägs och görs ett och annat som är mindre lämpligt. Polisen som verksamhet blir extra intressant eftersom de som arbetar där har valt ett arbete som går ut på att se till att Sverige ska vara ett tryggt och rättssäkert land men också för att samhället har gett dem makt att bruka våld. Det blir då också extra viktigt att ”hålla rent” vad gäller vilka värderingar man ger uttryck för men framförallt på vilket sätt man omsätter dem i praktiken genom tal och andra handlingar.
Men, det gäller absolut inte bara polisen. Kränkande uttalanden görs lite varstans – den stora frågan är – vad gör Du när du hör dem? Protesterar du? Håller du med för ’husfriden’? Går du iväg? Noterar du och tänker att ”nästa gång…”?
Risken med värdegrundssamordnare är att vi överlåter de där kanske svåra konfrontationerna till andra, de som har ”ansvar” för det istället för att ta konfrontationen själva. Vad gör det med oss som medborgare om vi inte kan stå upp för det vi tror på? Vad gör det med vårt samhälle om värderingar blir något som ska implementeras av några få? Hur viktiga och levande blir då värderingarna – egentligen?
Jag har svårt för mycket av det vi kallar värdegrundsarbete men jag tycker att värden är viktiga. Några är värda att stödja, andra behöver utmanas och protesteras emot. De flesta är värda att diskuteras. Även förment ”goda” värden kan vara kvävande och kränkande. Om någon skulle konfrontera dig idag, vet du vad du ska svara då? Vad vill du stå för? Varför? Och, inte minst, vad är du beredd att göra för att stå upp för det?
- Välvilja eller övergrepp? - 16 augusti 2017
- Morgans mission bidrar till att göra oss mer beroende av chefer - 18 maj 2017
- Max antal underställda i äldreomsorgen – inget aprilskämt - 5 april 2017
Mycket bra inlägg, och känns dessutom väldigt aktuellt m tanke på förskräckliga händelser i närtid. Var står jag? Hur står jag upp för mig själv OCH andra? Länkar o delar när jag kommer åt min burk igen! :-)