Tips till en slöfock?
I mitt jobb varierar arbetet väldigt mycket. I perioder jobbar jag som en tok och har massor av uppdrag inbokade, reser en hel del och tillbringar få dagar på kontoret. Några veckor senare kan det vara raka motsatsen. Inga resor och inga större uppdrag i almanackan, mycket tid vid datorn och med kollegorna vid fikabordet. Och jag har insett att de veckorna som är tomma i kalendern, de som vore lysande att använda till återhämtning, träning, administration mm gör mig så sjukt ineffektiv! Jag behöver verkligen en deadline att jobba mot, eld i baken och kniven mot strupen, DÅ är jag effektiv och får massor gjort.
Jag ser parallellerna med studietiden, en del av de kurser jag läste ställde inte särskilt höga krav på oss studenter. Och på samma sätt som jag kunde flumma runt då, i perioder utan tentor och uppsatser, på samma sätt är jag usel på att använda min obokade tid nu.
Jag håller på med ett bokmanus, och visst hade det väl varit lysande om jag satte mig med det nu då, och fick klart min text? Jag skulle kunna fräscha upp min hemsida med nya texter och bilder, det har jag ju tänkt ett tag att jag borde… Men icke att jag tar tag i det.
Men däremot, nästa vecka, med två inbokade dagar på resande fot, en röd dag och en klämdag hemma med ledig barn. DÅ lär det hända grejer. Jag känner mig själv.
Hur fungerar du? Och du som är bra på att tillvarata din obokade tid, har du några tips till en slöfock som jag?
Följ Camilla på Twitter: CamillaLandin.
- Dags att utvärdera? - 11 juni 2015
- När gav du din kollega en komplimang senast? - 28 maj 2015
- Jobbar du under din kapacitet? - 30 april 2015
Känner igen mig, i alla fall till en del. Tips? Vet inte, men man kan ju alltid ”låtsas” att man har en deadline. Att det är SJUKT viktigt att man får ordning på hemsidan till en viss dag eller bestämma med en person att grovmanus till samtliga kapitel ska överlämnas för genomläsning vid en viss tidpunkt. Problemet är väl att huvudet vet vad som är måste och vad som inte är det.
Den andra aspekten är väl att man inte riktigt gör sig helt ledig utan fortfarande rör sig någonstans kring kontoret, kanske inte lika många timmar och inte lika intensivt när man är där, men ändå. Istället för att bestämma sig för att vara helt ledig; baka, fixa trädgården, läsa en bok eller vad man nu känner för. Inte ens återhämtningen blir effektiv som du skriver.
Vad kallas det? Frihet under Luther snarare än frihet under ansvar kanske?
Ja, det är väl just det, att huvudet vet vad som gäller och inte köper en fejkad deadline. Däremot tror jag på att bestämma m någon ang tex korrläsning av manus, då blir det ju en riktig deadline att hålla.
Jag håller med dig Camilla, hjärnan går inte att lura. Och jag känner igen mig också. Har jag lite att göra tappar jag fokus och initiativförmåga.
Just nu är jag inne i en riktig lågvattenperiod. Får ingenting gjort och vet inte hur jag ska komma vidare. Ju mer jag har att göra desto effektivare blir jag och roligare är det. Ju mindre jag har att göra desto ineffektivare blir jag och o-roligare blir det. Tips är att skapa rutiner kring dagar som inte är bokade. Problemet är, tycker jag själv, att det är så mycket trevligare att sitta och fika med kolleger.
För övrigt skriver jag en hel del och är dessutom gammal lektör på Rabén & Sjögren (jobbade med det i 10 år) och gammal bokförlagsredaktör på Bokförlaget Carmina (som inte längre finns) om du skulle vilja ha redaktionell hjälp – eller korrekturdito.
Men är det inte just återhämtning du ägnar dig åt? Någon form av balans blir det ju på detta sätt!
Intressant! Tänk om att vara ”sjukt ineffektiv” är just återhämtning för dig? Jag vet inte hur du fungerar och vill inte komma med svar som -Så här ska du göra enligt normen bla bla bla. Men jag känner också igen mig och arbetar med att försöka att INTE skuldbelägga mig de dagar jag upplever som sjukt ineffektiva. Att helt enkelt ”vara” i det. Nä, jag pratar inte Mindfulness. Sitt. Dutta på datorn och släng några ord med dina kolleger. Fantastiskt att du har kolleger! Sitt utan skuld. Du vet ingenting om vad som händer i morgon. Det är kanske sista gången du har tid och möjlighet att sitta där och dutta? Vem vet! Så njut utan skam! Det kommer dagar, ska du se!
Jo, någon slags återhämting är det väl ändå. Problemet för mig är att jag blir rastlös och frustrerad istället för utvilad om det handlar om mer än tre dagar i streck…. :-) Tack för input!
Camilla – så skönt att höra att det finns sådana som är precis som jag!
Jag har länge varit frustrerad över att jag är ”sån” men känner att vinden har vänt. Jag tror nyckeln är acceptans och för min del, boka in korta deadlines där jag kan. Jag har exempelvis accepterat att jag aldrig lär mig en låttext fullt ut förrän ca en till två dagar innan showtime. Läskigt nog brukar det funka (texter jag glömmer på scen har oftare varit sådant jag lärt in för länge sedan – och därför är lite för bekväm med)
Däremot straffar mitt beteende sig när det kommer till mitt företag, för där är det bara jag själv som hamnar i knipa om jag skjuter upp och skjuter upp. Bra strategier mot det här, det är något jag är på jakt efter ;)
Skönt att höra att jag inte är ensam!