Att chefa över någon du inte gillar
I den bästa av världar gillar du så klart alla dina medarbetare. Men det är kanske inte alltid det bästa för teamet eller för utvecklingen i gruppen eller på företaget om alla hela tiden är överens och bara gillar varandra.
Skilda åsikter och perspektiv driver utvecklingen framåt och är nödvändiga för att förändring ska kunna ske.
Men hur gör du då när du har en medarbetare som du har svårt att stå ut med? Som ständigt sätter sig på tvären eller som är framfusig och kanske otrevlig mot kollegorna? Eller som du helt enkelt bara har svårt för?
En artikel i Harvard Business Review häromdagen tog upp några tips som kan vara bra att ha med sig. Och de funkar även medarbetare emellan, inte bara som chef.
1) Lär dig att hantera din frustration, och förstå vad som triggar den
2) Håll masken och undvik att visa din aversion
3) Fokusera på det positiva som medarbetaren bidrar med
4) Låt inte din ovilja påverka ditt omdöme om medarbetaren utan förbli objektiv i din bedömning
5) Tillbringa mer tid med medarbetaren, lär känna varandra.
Som vanligt när man listar det såhär så låter det ju enkelt, det är det inte alls i verkligheten. Det är tvärtom väldigt svårt, och ställer höga krav på dig som chef. Men det kanske är just det som skiljer en god chef från en dålig, förmågan att hantera svåra situationer och medarbetare som du inte gillar? Och att göra det på ett sätt så att medarbetaren aldrig märker din ovilja. Att behandla alla medarbetare lika och ge dem samma förutsättningar att göra ett bra jobb, utan att dina personliga omdömen tar alltför stort utrymme.
- Dags att utvärdera? - 11 juni 2015
- När gav du din kollega en komplimang senast? - 28 maj 2015
- Jobbar du under din kapacitet? - 30 april 2015
Jag håller med dig, fullt ut. Som chef kan man inte visa sin aversion. Det stora problemet är dock att vi är väldigt bra på att KÄNNA IN aversion från andra människor, vi tolkar allt och snabbt också. Och ofta skapar det ju då ett ömsesidigt ogillande.
Ett bra tips, från min sida, är att man samtalar med personen och att man gemensamt kommer överens om hur vägen framåt ska se ut. Plus att man lägger sig – som chef – vinn om att personen ifråga får komma till tals och verkligen får relevant feedback.
Det viktiga när man går in i ett sådant samtal är att man också lägger upp ett regelverk kring själva samtalets utförande.
1. Medarbetaren och du som chef får utrymme att berätta om er egen syn på situationen.
2. Ingen får avbryta den andra eller försvara sig.
3. Medarbetaren och du som chef får också berätta om hur den önskvärda situationen ser ut.
4. Samtalet avslutas genom att man kommer överens om ett förhållningssätt och en aktiv handling för att det ska fungera.
Denna metod funkar bra såväl när det gäller personer som beter sig illa eller sätter sig på tvären, som i konflikthantering. Jag har testat flera gånger.
När det gäller personer som man bara inte tycker om, funkar naturligtvis inte det. Då är det chefens roll att sätta sig över sina egna känslor och agera – tycker jag – neutralt å ena sidan, men kärleksfullt och med respekt för individerna å andra sidan.
Jag glömde att kommentera ytterligare en sak: Om jag ogillar någon ligger problemet hos mig. Och det i sig betyder att den person jag ogillar knappast kan påverka det. Som alltid kan man bara förändra sig själv och sina egna attityder, inte andras.
Tack för input Cecilia, instämmer med dig. Kanske det blir ett helt eget blogginlägg?
Tja, varför inte! :)