Kvinnors företagande

Jag har de senaste dagarna ägnat mycket tid åt att tänka på, diskutera kring, lyssna på andra som har pratat om kvinnors företagande. Jag har varit på konferens anordnad av Tillväxtverket.

En första fråga är kanske om vi verkligen behöver prata specifikt om kvinnors företagande. Är vi inte alla helt enkelt företagare i första hand? Jo, om vi hade haft likartade villkor så hade vi varit det. Men nu har vi inte likartade villkor!

Vid konferensen i tisdags pratades det en hel del om att vi har ett stödsystem som är baserat på det gamla industrisamhället och fortfarande gynnar verksamheter som stämmer in på den profilen. Trots att industrin inte på samma sätt är det som är vår framtid längre… Det innebär att det är svårare för kvinnor att hitta stöd i form av rådgivning och kapital.

En av föreläsarna var Åsa Lindholm Dahlstrand som forskat kring inkubatorer (ställen där företag kan få stöd att skapas och växa) och entreprenörskolor runt om i landet. De har sett över 44 inkubatorer i landet ur ett könsperspektiv. En siffra som florerade var att 2/3 av alla som examineras från högskolor och universitet är kvinnor. Ändå, när det kommer till inkubatorer knutna dit är genomsnittet i landet 14,7 % kvinnor! En av de inkubatorer som hade högst andel kvinnor hade 30 % ungefär. Tydligen var fördelningen mellan de sökande vid just den inkubatorn 50-50, så vad är det som gör denna skillnad egentligen? Föreläsaren hade inget bra svar på detta. Vad tror du?

Lindholm Dahlstrand hade hittat några faktorer som bidrog till färre andel kvinnor i inkubatorerna, och det var exempelvis om det var en ”gammal” inkubator och om universitetet hade en tradition av att ha någon form av spetsutbildning i entreprenörskap och innovation. Jag är ingen vän av förändring för förändringens skull, men här kan det verkligen kännas befogat att tänka ”ut med det gamla, in med något nytt”. När systemen är så ojämlika, ja, då behöver de göras om!

Följ mig
Senaste inläggen av Maria Kullberg (se alla)
4 Kommentarer
    • Maria Kullberg
      Maria Kullberg says:

      Ja, jisses, begreppet ”kvinnligt företagande” kan få mig att gå i taket! Vad tusan är manligt eller kvinnligt företagande??? Och finns det ett omanligt eller okvinnligt företagande också?

      Hur vi använder vårt språk är oerhört viktigt och säger mycket om hur vi tänker.

      På individnivå tycker jag absolut att vi måste se oss som i första hand företagare, men när man tittar på systemen och det finns så stora snedfördelningar… då kan vi inte längre prata om oss som bara företagare! Vi måste sätta ord på det för att kunna göra något åt det!

  1. Maria Kullberg
    Maria Kullberg says:

    En genomgång av hemsidorna för de 44 inkubatorerna som ingick i studien jag nämner ovan talade också sitt eget tydliga språk. Det fanns i stort sett inte en enda bild på kvinnor på någon av hemsidorna. Man använde enbart bilder på män för att visa på vilken verksamhet som bedrevs vid inkubatorn.

  2. Tobias
    Tobias says:

    Jag tror kvinnligt företagande snarast bör definieras i relation till de strukturella hinder som är möjliga att identifiera, alltså strukturer som snarare försvårar företagande. Dock är ju detta inte något kvinnligt….men ja di fattar!? :-)

Kommentering är stängd.