Ledarskap – mer, mindre eller annorlunda?
”Det beror på bristande ledarskap.”, ”Det där är en ledningsfråga…”, ”För att vara en en bra chef måste man…”.
Kraven på och ansvaret vi tillmäter chefer och ledare i våra organisationer och i vårt samhälle är emellanåt både orealistiska och praktiska. Många gånger skyller vi slentrianmässigt på ”dåliga chefer”, men om man synar slentrianen och börjar diskutera vad som frustrerar eller inte fungerar så visar det sig ofta att såväl sakfrågan, situationen, ansvaret och makten är mycket mer komplicerad än så.
Det är inte heller helt ovanligt att det som definieras som ”en ledningsfråga” faktiskt går stick i stäv med hur man skulle vilja att det var. Många gånger tycker man att man borde kunna fatta beslut och agera i den sortens situationer men av någon anledning väljer man att ligga lågt och hänskjuta ansvaret till ledningen eller chefen. Samtidigt möter jag en mängd frustrerade chefer som undrar varför medarbetare inte verkar vilja fatta beslut på egen hand fast de är fullt kompetenta att göra det.
För att klara dagens och morgondagens utmaningar behöver vi helt enkelt kvalificera våra föreställningar och grundantaganden om ledarskap. Vad menar vi med ledarskap? Vilken funktion har det i dagens arbetsliv? Behöver vi mer ledarskap? Eller behöver vi kanske mindre? Eller ett annorlunda?
Det är anledningen till att temat för Arbetslivets Dag den 12 mars i Malmö är just Ledarskap i en accelererande värld. Många förutsättningar förändras allt snabbare och vi behöver hantera dem – både organisatoriskt och på det personliga planet.
Hur får vi flyt, undviker konflikter och håller produktiviteten uppe i en verksamhet där det ständigt tillkommer nya medarbetare, ofta med vitt skilda bakgrunder, traditioner och kanske också värderingar? Hur kan vi som enskilda – på arbetsplatsen och i samhället – agera för att underlätta en produktiv utveckling av olikheterna? Vilka förutsättningar behövs för att vi ska orka, kunna och vilja prestera överhuvudtaget? Hur hanterar vi det faktum att alla inte alltid orkar prestera? Hur kan styrning, ledning och ledarskap underlätta för de ”som gör jobbet” att göra just jobbet?
Det är bara några av alla de frågor som inspelare och deltagare på Arbetslivets Dag kommer att diskutera, nyansera och kvalificera den 12 mars. Varmt välkommen att delta!
- Välvilja eller övergrepp? - 16 augusti 2017
- Morgans mission bidrar till att göra oss mer beroende av chefer - 18 maj 2017
- Max antal underställda i äldreomsorgen – inget aprilskämt - 5 april 2017
Samordnare är en bättre benämning än chef, eftersom jobbet går ut på att samordna och organisera arbetsuppgifterna. Vad ska göras, vem gör vad och hur ska jobbet ska utföras måste klargöras för att undvika konflikter. Hen måste ha rätt kompetens, vara human med stort rättspatos, seriös och verka för samarbete inom och utanför organisationen dvs skapa de bästa förutsättningar för underordnade att klara av jobbet utan att riskera hälsan. Exempel: en socialsekreterare i samhällets tjänst ska vara engagerad, ambitiös och verka för sina klienters behov av insatser även efter ett år. Tyvärr så ser verkligheten inte ut så, vilket sjukfrånvaro och personalomsättning är tecken på. Därför behöver verksamheter inom vård och omsorg nytt ledarskap. Psykopaterna måste bort!