Meningsfullt, vad är det?

Det är angeläget för var och en av oss att livet känns meningsfullt. Så jag funderar över var det innebär att meningen skall vara full. Språkligt sett behöver det finnas mer än en ordklass i meningen för att den skall kunna förmedla ett budskap till oss.  Meningen är beroende av substantivet, verbet och adjektivet och kanske skulle man kunna låna denna bild för att reflektera över själva livets mening och dess fullhet.

Denna reflektion pendlar mellan intressant tanke fylld av bottnar till personlig eftertanke till att den nog kan uppfattas som något naiv och ytlig. För den som inte vill reflektera över vilken ordklass som bäst beskriver livet kan välja att läsa eller göra något annat nu.

Den tanke jag bär på är jämförelsen mellan en alldeles vanlig mening och hur mitt yrkesliv har sett ut fram till idag. Under hela yrkestiden har självklart både arbetets sakinnehåll, dess göra och vara funnits med som viktiga ingredienser, men tonvikten mellan dem har skiftat över tid. Som nyutbildad, ung präst var jag till stor del ett substantiv. Jag hade koll på sakförhållandena i kyrkan och tjänsten. Sedan gick åren och jag utbildade mig vidare och befann mig vara chef/kyrkoherde med möjligheter och ansvar. I den rollen var jag ett verb. Almanackan var full och huvudet likaså. Sedan har det gått ytterligare år och alltmer märker jag att jag är ett adjektiv. Sakförhållandena för kyrkans teologi och människors tro är fortfarande viktiga och jag gör inte mindre än tidigare, samtidigt känns det som nyanserna genomsyrar både arbetets substantiv och verb allt mer.

Jag inbillar mig att detta skulle kunna vara en intressant övning att göra i ett arbetslag. Arbetets måste vara meningsfullt och arbetet bor i varje medarbetare. Tänk att ta detta bokstavligt och försöka definiera den uppgift man ansvarar för genom dess substantiv, verb och adjektiv. Frågan man skulle kunna ställa till varandra är; vad är ditt sakförhållande i tjänsten? Vad gör du? Och sedan, vad är det för en känsla som genomsyrar både ditt substantiv och ditt verb?

Kanske skulle man kunna använda modellen som en enkel ingång till ett samtal i ett arbetslag som inte fungerar. Ligger vårt bekymmer i första hand inom vad vi är, eller i vad vi gör, eller vad som genomsyrar vår arbetsdag oberoende av vad vi gör och är.

Som sagt, kanske är denna reflektion en intressant, tankeväckande och fördjupande tanke för någon, eller också är det en banal tankebubbla med fler bekymmer än möjligheter. Jag tänker som man måste göra med alla liknelser, de har något att säga enbart om man försöker förstå den som förmedlat den.

Skall man förstå denna liknelse så kanske man behöver veta vilka adjektiv som genomsyrar mina substantiv och verb. Bland de livsbejakande nyanser som genomsyrar mig är bekymmerslös och befriad.

Anders Ljungström

Anders Ljungström

Jag heter Anders Ljungström driver sedan våren 2014 företaget, Existentiellt ledarskap och organisationsutveckling HB. Jag är föreläsare, ledarskapsutvecklare och coach för arbetslag och individer. Min akademiska bakgrund är teologi samt arbetsvetenskap. Under 19 år har jag arbetat som chef i Svenska kyrkan/kyrkoherde. Från och med hösten 2014 tjänstgör jag som studentpräst vid högskolan Borås vid sidan om min egen konsultverksamhet. En grundläggande tanke hos mig är; man kan bara vinna matchen om man befinner sig på den andres planhalva.

Latest posts by Anders Ljungström (see all)