Nätverkssamhället – vad innebär det?

I min bokhylla står en tjock lunta med titeln Nätverkssamhällets framväxt, skriven 1999 av Manuel Castells, en spansk/amerikansk sociolog. Han har beskrivits som vår tids Karl Marx – alltså någon som skapar en omfattande analys av sin samtid. Castells menar att vårt samhälle formas av en omvälvande förändring av tekniken med informationsteknologin i spetsen, att kapitalismen stärkts och socialismen försvagats, och att klasstänkandet som förut låg till grund för våra sociala rörelser (fackföreningar m m) byts ut mot rörelser snarare baserade på idéer. Det har pågått de senaste 3-4 årtiondena, och i det här skapas olika typer av nätverk vars utveckling påverkas av nämnda förändringar.

I nätverkssamhället dyker det upp samarbeten mellan företag som förut såg varandra som konkurrenter. Ett exempel på vad det kan leda till är Silicon Valley i USA där man snabbt gick om etablerade företag. En bakgrundsfaktor till framgången sägs vara just en öppen samverkan som korsbefruktade företagen och skapade nya innovationer. Det ligger alltså stora möjligheter i nätverkandet.

Internet har gjort möjligheterna nästintill oändliga. På gott och ont, skall sägas, då det ger samma möjligheter till dig som vill göra goda ting som till den som vill annat. Det är lätt att hitta kriminella nätverk som blivit stora tack vare teknologin; allt från fildelare till pedofiler och al-Qaida…

För den som vill ha ut mesta möjliga av nätverkssamhället gäller att söka upp de noder/knutpunkter som bildas, för i nätverkets periferi är det svårt att ta del av synergieffekterna. Detta torde innebära att nätverkande blir en viktig och ibland avgörande kompetens för att nå framgång i en verksamhet.

Förmågan att nätverka blir viktigare än din kunskap och din formella kompetens.

Hur tänker du? Ser du tecken i den här riktningen? Vilken funktion fyller nätverkandet för dig och/eller din omgivning?

Följ mig

Maria Kullberg

Verksamhetsutvecklare at KullbergUtveckling AB
Maria Kullberg, projektledare för företags utveckling och framgång, KullbergUtveckling AB. Ordförande för Nätverk Arbetslivet. Arbetar med företagare som vill utvecklas och utveckla den egna verksamheten. Målinriktad business och digital marknadsföring. Maria är socionom med inriktning på grupper och organisationer, och är vidareutbildad i arbetsvetenskap/kompetensutveckling. Tog initiativ till Nätverk Arbetslivet 2009.
Följ mig
3 Kommentarer
  1. Lisbeth Rydén
    Lisbeth Rydén says:

    Förmågan att nätverka blir viktigare än din kunskap och formella kompetens. Det är slutsatsen i resonemanget ovan. Bakgrund och klasstillhörighet blir inte heller lika viktigt utan det vi samlas kring är idéer.

    En fråga man kan ställa sig är vem som har bäst förutsättningar att lära sig, förstå och/eller utnyttja nätverkandet. I Tomhetens triumf av Mats Alvesson för författaren ett resonemang om (om jag kommer ihåg rätt) att med det fokus vi i samhället har på att ‘alla’ ska utbilda sig, ju mer desto bättre, har utbildning som en väg att göra en klassresa minskat. När inte så många hade de formella kvalifikationerna var det tillräckligt att ha just de rätta kvalifikationerna. När ‘alla’ har kvalifikationerna blir det i större utsträckning kontakter och andra mindre formella aspekter som avgör vem som får ett jobb. Kontakter, nätverk, referenser osv är det de redan priviligerade som har bäst tillgång till. Massutbildandet bidrar därmed till att bibehålla människor i ‘sin’ klass, och inte som det var tänkt, att minska effekterna av ens socioekonomiska bakgrund. Vem som får tillgång till (får vetskap om, blir inbjuden till, släpps in etc) de intressanta nätverken blir i det (över)utbildade samhället mer intressant än kunskap eller kompetens.

    Inte konstigt att det i så fall lönar sig mer att lägga sin tid på att pröva barens sortiment på nationen eller spexet, än på att läsa kurslitteraturen. Det är förmågan att nätverka som avgör om du får ett jobb; dina kontakter, inte om du har goda baskunskaper i ett ämne. (Huruvida man verkligen skaffar sig goda baskunskaper i dagens skola, är emellertid en annan fråga).

    Förhoppningvis finns det andra anledningar till att man väljer att utbilda sig än att man vill göra göra den i ekonomiska termer bästa investeringen, men genom att nätverkandet blir viktigare är det inte säkert att klasstillhörigheten (den socioekonomiska bakgrunden) blir mindre viktig.

  2. Maria Kullberg
    Maria Kullberg says:

    Det blev en teoretisk djupdykning från mig idag, men det är ett spännande område att fundera över. Vilken betydelse har kunskap idag, och vilken kunskap har i så fall betydelse?

    Sen är det där med förmågan att nätverka i sig också intressant. Går den att lära sig? Hur mycket är avhängigt av att ”vara född” med kontakter, och vad kan man luska rätt på själv? Jag tror att våra sociala medier har inneburit en smärre revolution för möjligheterna att hitta befintliga nätverk och att skapa nya. Att nätverka i sig är inget nytt – det har gjorts i alla tider, tror jag. Men skillnaden idag är att du inte är lika beroende av att din pappa känner rätt folk – du kan själv söka upp dem med hjälp av nätet.

    Sen finns det en skillnad i hur lätt det är att komma åt en dator och internet (om man vill prata om klasskillnader kanske man har någon koppling där?). Även om det är allt vanligare med datorer har inte alla ekonomi till det eller kunskap om hur man använder den i nätverkande syfte.

Trackbacks & Pingbacks

  1. […] This post was mentioned on Twitter by Maria Kullberg, Ett gott arbetsliv. Ett gott arbetsliv said: Bloggat:: Nätverkssamhället – vad innebär det? http://gottarbetsliv.se/2010/09/30/natverkssamhallet-vad-innebar-det/ […]

Kommentering är stängd.