Skickar du mail efter arbetstid?
Jag har vid flera tillfällen hört chefer säga att de inte skickar e-post till sina medarbetare sent på kvällen. Anledningen varierar men den vanligaste kommentaren är att de inte vill stressa sina medarbetare med jobb-mail på kvällen. Ett sätt för att undvika detta är att tidsinställa mailen så den skickas på morgonen efter för att ”föregå med gott exempel”.
Varje gång jag hör det så tänker jag att det verkar helt förryckt. Jag förstår att det är väl ment och att de vill bidra till ett hälsosammare arbetsliv, men:
- de låtsas ju bara som om de inte arbetar på kvällen. I verkligheten sitter de med arbete även utanför arbetstid. Är det att föregå med gott exempel, dvs att smyga med när man arbetar? (Ofta fattar man ju att mailen inte är skriven när den är skickad.)
- om de arbetar på kvällen för att det passar dem, varför inte låta andra få chansen att göra detsamma?
- om de nu har en öppen relation med sina medarbetare – varför tror de att mailen stressar dem om medarbetarna vet att de inte förväntas respondera på dem förrän nästa dag (eller annat lämpligt tillfälle)?
- för mig är de ovan nämnda idéerna oerhört nedlåtande och paternalistiska (”från-ovan-snälla”) – varför tror cheferna att deras medarbetare inte är kapabla att fatta egna beslut om sin tid eller att de hoppar högt i soffan bara för att de får mail från chefen?
Slutligen, om dessa chefer har rätt – vad säger det om relationen mellan chefen och medarbetarna? Känns den äkta? Känns den sund? Vad tycker du?
Organisationskonsult / doktorand hos EllErr Konsult
Jag driver ett eget företag, EllErr Konsult, där jag föreläser, utbildar och gör utredningar med inriktning på organisatorisk / psykosocial arbetsmiljö. Under 2010-2015 drev jag ett forskningsprojekt om organisatorisk arbetsmiljö vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA) vid Malmö högskola. Jag är på halvtid doktorand på Centrum för bank och finans (CEFIN) vid KTH, finansierad av Finansförbundet. Du kan läsa mer om mig och vad jag gör på: ellerr.se.
Senaste inläggen av Lisbeth Rydén (se alla)
- Välvilja eller övergrepp? - 16 augusti 2017
- Morgans mission bidrar till att göra oss mer beroende av chefer - 18 maj 2017
- Max antal underställda i äldreomsorgen – inget aprilskämt - 5 april 2017
För mig handlar det här om mer än så! Det handlar också om att inte lära folk att man finns tillgänglig när som helst på mejlen. Risken är att folk förväntar sig att jag ska svara direkt om någon ger respons på första mejlet. Då är det lättare att skicka under arbetstid.
Så jag kan faktiskt tycka att det är en god vana! Dels gör du en begränsning för egen del, dels låter du bli att störa folk genom att det plingar till i inboxen.
God vana – absolut! Både för chefen och för den underställde. Jag tycker inte heller att man ska vara tillgänglig jämt. Jag tycker att man kan få välja när man vill vara tillgänglig (i alla fall utanför arbetstid). Ibland kan det vara en fördel att göra saker på kvällen och ta en sovmorgon istället (om man nu vill reagera direkt på ett sent mail). Alla har inte samma vanor eller situation.
Har man en sund relation till sin chef så vet man vad som gäller och då spelar det ingen roll när mail skickas. Har man ingen sund relation spelar det antagligen inte heller någon roll. Dels lär chefen inte bry sig, dels så lär man ha större problem som gör avkopplingen och återhämtandet svårt – oavsett om man får mail eller ej.
Det jag har problem med är den ”omhändertagande-inställning” som jag tycker lyser igenom. Att man gör saker för att den andre ”inte vet sitt eget bästa” (typ). Dvs inte klarar att ”sätta gränser” eller vad det nu är man inte tror att de underställda klarar av.
Ibland får jag en känsla av att det nästan finns något moraliskt över att livet ska bestå av 8 timmar arbete, 8 timmar vila och 8 timmar sömn. Och att gränserna däremellan ska vara tydliga. Det var befriande att höra på Jan Scherman i P1 i går som tyckte att det var OK att vara ”arbetsnarkoman” (när han pratade om sin bok: Räkna med känslorna.)
Jag är en av dem som nog ofta har rekommenderat just detta eftersom jag som anställd upplevt olaten att skicka mail på kvällar från en dåvarande chef.
Jag och många andra blev väldigt störda av detta eftersom det implicit innebar även att vi förväntades läsa och svara på kvällstid (detta var före smartphones).
Chefen blev väldigt irriterad när vi konfronterade henne med detta och tyckte att ”jag jobbar väl när jag vill?” Ja, det gör du såklart. Men signalen till medarbetarna är att även de förväntas göra det, och de måste ju också ha valfriheten att inte göra det?
Det är väl det där med förväntningarna om respons som är osunda samt att de underställda tycker att sena mail är en signal att de också måste jobba sent.
Jag förstår problemet men tycker inte att lösningen är den rätta. De chefer som jag har hört göra detta har i regel en i grunden öppen dialog med sina underställda. Då behövs inga ”förbud” eller riktlinjer för när det är OK att skicka mail.
Det allra bästa vore ju om chefen och de anställda kunde ha en öppen diskussion om exempelvis krav, stress, arbetstid och förväntningar, kopplat till tekniska hjälpmedel som mail och telefon. Det är ju när en sådan diskussion inte finns som medarbetarna istället får gissa vad som förväntas av dem.
En bra dialog kring hur vi arbetar och förväntas arbeta, tillsammans med en chef som visar att hen tar hand om sin egen hälsa, har ett sunt förhållande till arbetet och förväntar sig detsamma av sina medarbetare, tror jag är en nyckel till ett hållbart arbetsliv.
Håller med :)