Varför ökar sjukskrivningarna?
Försäkringskassan vill ha mer pengar eftersom de räknar med att sjukskrivningarna kommer att öka under 2014. Det är framförallt den psykiska ohälsan som ökar och det är inte bara att det blir fler sjukskrivningar, utan även att tiden i sjukskrivning generellt är längre för psykiska än fysiska besvär.
Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) menar enligt SVT Nyheter att ökningen till stor del härrör från breda, stressrelaterade sjukdomar hos framför allt anställda kvinnor mitt i livet, 30-49 år och har gett i uppdrag åt Försäkringskassan att utreda orsakerna.
I en debatt i Aktuellt den 21 augusti med Åsa Romson (MP) sa Kristersson bland annat att det skulle kunna bero på att kvinnor fortfarande arbetar dubbelt, dvs att de gör det mesta av hemarbetet. Det skulle också kunna bero på att arbetslivet idag ställer högre krav på full psykisk hälsa. Åsa Romson höll med om analysen och pekade på att uttaget för föräldraförsäkringen måste bli mer jämställt. Romson framhöll också att pressen på arbetsmarknaden både för de som har arbete, de som är sjuka och de som är arbetslösa har ökat och att det leder till att människor inte längre orkar arbeta lika länge.
I väntan på utredningen har jag roat mig med att gå igenom Arbetsmiljöverkets statistik över arbetsorsakade besvär (2012). De yrkesgrupper som toppar statistiken för besvärskategorier såsom Sömnsvårigheter; Oro, ångest, depression; samt Stress/psykiska påfrestningar (som samtliga kan relateras till psykisk ohälsa) är: sjukvårdspersonal, lärare, socialarbetare, behandlingsassistenter, socialförsäkringstjänstemän och platsförmedlare.
Yrkesgrupperna har flera saker gemensamt:
- En är att det är många kvinnor som har dessa yrken. Även männen mår dåligt jämfört med män i andra yrken men kvinnor anger överlag mer besvär än männen.
- En annan är att det är människonära yrken. Det är troligen svårare att bara ”släppa arbetet”. De beslut man fattar eller de arbetsuppgifter man utför har ofta en direkt inverkan på människor man har träffat. Om man då inte hinner eller gör fel blir konsekvenserna direkt kännbara för en medmänniska.
- En tredje är att det är yrken inom den offentliga sektorn. Styrningen och ledningen av den offentliga sektorn har det gemensamt att de alltmer styrs och leds genom kvantitativa mål och rapporteringar som i många fall stjäl tid från att bedriva verksamhet, men alltför ofta också perverterar själva verksamheten genom att man gör det som mäts, inte det som är viktigt.
Det är säkert en mängd olika faktorer som bidrar, och några av dem samverkar säkert, men det är en viktig fråga att diskutera både på samhällelig och organisatorisk nivå. Det ska bli intressant att se vad Försäkringskassan kommer fram till i sin analys. Framförallt att se om de orkar ta upp en diskussion om styrningens inverkan på välbefinnandet eller om de gör det till en fråga om individen eller familjen.
Vilken analys gör ni på er arbetsplats? Är det det kvinnliga könet som är känsligt, samhället som är ojämställt, yrkenas karaktär eller styrningen och ledningen som ligger bakom den stigande ohälsan? Eller är det något annat som gör att man mår dåligt?
- Välvilja eller övergrepp? - 16 augusti 2017
- Morgans mission bidrar till att göra oss mer beroende av chefer - 18 maj 2017
- Max antal underställda i äldreomsorgen – inget aprilskämt - 5 april 2017
En fjärde sak yrkesgrupperna har gemensamt är att de är lågavlönade. Att vara kvinna, ha ett ansvarsfullt arbete i kontakt med många människor, vara hårt styrd och dessutom få så dåligt betalt att lönen inte räcker till för egna behov om barn och familj prioriteras , är inte bara ohälsosamt. Det är fullständigt ohållbart! Och så frågar man varför så många blir sjuka! Herregud!
Så bra sagt !!
Och sen vet man nu att en ensamstående nysvensk med två barn får 22 000 skattefritt i månaden, jag kan ta hennes två barn och jobba med så kan hon gå till mitt med 20 barn och en lön på nästan hälften efter skatt, så har vi intrigerat henne och jag får en bra arbetsmiljö .