Trivsel på jobbet, vad innebär det?

Trivsel på jobbet är ju A och O för ett gott arbetsliv, men vad ingår egentligen i begreppet trivsel? Ja, det är ju förstås individuellt hur var och en upplever sin arbetssituation, men det finns också några grundläggande trivselfaktorer. Kanske kan tyckas vara en självklarhet, men tyvärr glöms nog detta bort på många arbetsplatser.

Viktiga trivselfaktorer
Allt ska gå så snabbt som möjligt. Vi ska vara så effektiva och producera mera. Allt ska vara klart nu; helst igår. Stress. Bråttom, bråttom, skynda, skynda. Kvantitet går före kvalitet. Ju mer desto bättre, eller? Nej, en sådan arbetssituation är självklart inte okej, men är nog tyvärr är ganska vanligt förekommande. Trots att allt fler trivs på jobbet och är nöjda med chefen enligt en medarbetarrapport, som Dagens Industri skrev om i går, ”Ledarskapet avgör hur anställda trivs”.  Rapporten är utförd av Netigate där 11 395 medarbetare, fördelade på 93 svenska organisationer runtom i landet har svarat på frågor om sin arbetssituation under 2015. Men jag tror ändå att en del arbetsplatser behöver bli påminda om vad välbefinnande på jobbet egentligen är. Vilka faktorer som faktiskt har betydelse och skapar högre grad av trivsel och därmed högre frisknärvaro.

Arbetssituationen i ett sammanhang
Ni har säkert redan hört talas om begreppet KASAM (Känsla av Sammanhang), så ingenting nytt under solen, men väl värt att påminna om. KASAM, begreppet som Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi myntade och forskade om, samt om salutogenes. Det salutogena perspektivet fokuserar på vilka faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa mer än vad som orsakar sjukdom, patogenes.

”Antonovsky utgår från ett hälsoperspektiv som betraktar hälsa – sjukdom som en mångdimensionell företeelse, alltså att hälsa inte är ett ”antingen – eller”- tillstånd. Under sin livscykel måste människan genomgå olika kriser, konflikter och ställas inför olika problem som måste lösas. Vissa kan uppleva att de genomgår dessa prövningar i högre grad än andra. Antonovsky söker svar på frågan vad det är som gör att vissa människor klarar av livets motgångar utan att få ett sämre hälsotillstånd, medan andra människor inte undkommer motgångar med en god hälsa i behåll. Antonovskys salutogena modell menar att en människa i vissa fall till och med kan växa och vidareutvecklas ur de kriser som han eller hon genomgår.”

Enligt Antonovsky trivs vi när vår känsla av sammanhang är meningsfull, hanterbar och begriplig.

  • Meningsfullhet – Att jag VILL, känner en mening med det jag gör och vet vart jag är på väg, och tycker det känns meningsfullt att engagera mig. Då har jag också lättare att hantera utmaningar och motgångar. Här krävs att chefen tydliggjort syftet med arbetsuppgifterna kopplat till verksamhetens mål.
  • Hanterbarhet – Att jag KAN, har förmågan att hantera och påverka min arbetssituation. Förutsättningen är tillräckligt med resurser och en rimlig arbetsbelastning. Här kan chefen hjälpa till genom att lyfta fram medarbetarens förmågor och resurser. Detta stärker självkänslan, motivationen och arbetsglädjen.
  • Begriplighet – Att jag VET, kan sätta in det som händer i ett sammanhang, förstår vilka krav som ställs på mig och hur jag ska bemöta dessa. En klar och tydlig verksamhet med tydliga riktlinjer och mål skapar trygghet hos medarbetarna och motverkar stress. Chefen kan bidra till begripligheten genom att återkoppla på arbetsinsatser, och tydliggöra förväntningar och mål.

Eget ansvar
Allt ovanstående är jätteviktigt för trivseln, men lika viktigt är också det egna ansvaret som jag skrev om i ett inlägg förra året ”Vantrivsel på jobbet, vems ansvar?” För hur mycket vi än tycker att chefen, arbetsgivaren eller organisationen gör fel och är orsaken till att vi inte trivs, så ligger huvudansvaret ändå på oss själva. Kanske inte alla håller med om, men så tycker och tänker jag. Hur kan vi var och en bidra till trivsel och arbetsglädje? Vad kan just JAG göra/förändra/skapa? Vi måste börja där om vi överhuvudtaget ska kunna ta till oss KASAM, både som medarbetare och chefer.

Källor: Ledarna.se och Wikipedia

Vad tycker Du? Vad innebär trivsel på jobbet för Dig? Vad finns? Vad saknas? Vad kan göras bättre? Vad gör Du för att skapa trivsel på jobbet?

Ha en bra arbetsdag! Ta hand om er och varandra!

 


 

 

 

Suzanne Vikström

Suzanne Vikström är diplomerad coach, inspiratör, föreläsare och skribent. Specialitet är psykosocial arbetsmiljö, som utanförskap, mobbning, diskriminering, personlig utveckling i jobbet, samarbete, konflikter och otydligt ledarskap.

Hon erbjuder tjänster som arbetshälsokonsult och som livscoach för enskilda medarbetare och privatpersoner. Hon kan också anlitas som föreläsare om positiv arbetsmiljö, samt om olikheter på jobbet.

Latest posts by Suzanne Vikström (see all)

1 svara
  1. Peter Hellman
    Peter Hellman says:

    Tillvaron tenderar att bli ”lätt hysterisk”, då man väljer att använda ”teorier” ss. KASAM, LEAN och alla ”teoretiska avarter” av dessa modeller, för att försöka lösa praktiska problem med teoretiska ansatser.
    Besvärligare blir det om man försöker få en ”känsla av sammanhang”, när man bestämt sig för att påverka verkligheten med ”japanifierad Taylorism”. Här upptäcker man att tom. teorin har sina begränsningar.
    Det måste ses som ”fantastiskt” att kunna livnära sig på ”cirkelbevisning”, utan att någon avkräver ett ”hållbart” resultat!?

    Den ”svenska avundsjukan” har mig i ett ”mördande grepp”. Tusan, att inte jag kom på det!?

    Men jag ”tröstar” mig med att, jag förstår att man inte förstår – men det är ju inte mitt fel!?

Kommentering är stängd.