”Emotionella belastningsskador” i fokus
I dag spinner jag vidare på mitt förra inlägg om psykisk ohälsa i arbetslivet. Ett ämne som alltid är lika aktuellt och som ligger mig varmt om hjärtat, men också för att jag har närstående som är psykiskt sjuka. Jag har sett på nära håll hur stor betydelse ATT överhuvudtaget få jobba och känna sig behövd har efter rehabilitering, för den som insjuknar.
Jag har också sett vad det gör med någon som fråntas sitt tidigare arbetsliv på grund av stigmatisering och fördomar. Och istället tvingas jobba med något helt annat än sin utbildning, och dessutom i en fruktansvärt dålig arbetsmiljö. Med rätt hjälp, kunskap och samarbete skulle hennes situation ha kunnat se helt annorlunda ut. Och jag är övertygad om att hon hade tillfrisknat snabbare om hon hade fått jobba kvar i det yrke som hon brann för, vården.
Tyvärr missade jag kunskapsseminariet om psykosocial arbetsmiljö som anordnades av Arbetsdepartementet i samarbete med AFA Försäkring den 18 maj. Men jag har tittat på inspelningen . Seminariet var det tredje och sista i en serie om arbetsmiljön, ett led i regeringens satsning på en ny arbetsmiljöstrategi.
Något som fångade min uppmärksamhet, och som jag tidigare har läst om i diverse artiklar den senaste tiden, var orden ”emotionella belastningsskador” som uttrycktes av arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Hon liknade det vid just psykisk ohälsa i arbetslivet. Väldigt bra ord tycker jag, som ger större tyngd till vad det ju faktiskt handlar om. Dessa skador får heller inte lika mycket uppmärksamhet som fysiska belastningsskador.
Sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa har ju ökat, och det är främst unga kvinnor som drabbas. Särskilt vanligt är det inom vård, skola och omsorg där också flest kvinnor arbetar. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson nämnde bland annat undersköterskor, lärare och socialsekreterare. Yrkesmänniskor som är utbildade för att möta människor i kris eller behov av stöd. Och för vilka det ändå det blir för mycket ibland. Hon ställde den retoriska frågan om att kanske går det att förebygga precis som med fysiska belastningsskador. Ja, det borde ju inte vara en omöjlighet. Och nu pågår ju äntligen en storsatsning på en ny arbetsmiljöstrategi från regeringen, anpassat till dagens arbetsliv. Bra och verkligen på tiden.
Nyligen fick Arbetsmiljöverket två regeringsuppdrag med fokus på kvinnors arbetsmiljö. Nu år 2015 och 2016 ska fokus ligga på psykisk ohälsa, och de ska dra lärdomar från det första uppdraget, år 2011. Det handlade om det förebyggande arbetet att ”kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem”, i första hand på grund av belastningsskador.
Något annat som fångade mitt intresse berättades av Eva Vingård, professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet. Hon pratade bland annat om den forskning som finns angående vad som utmärker en frisk arbetsplats med få sjukskrivna. Att det handlar om exempelvis stimulerande arbetsuppgifter, inflytande, gott ledarskap, tydliga mål och kontroll.
Däremot finns det än så länge lite forskning om hur återgång till jobbet ska gå till för den som varit sjukskriven för psykisk ohälsa. De forskningsresultat som finns visar att för att rehabiliteringen ska fungera och ge bra bestående resultat behöver arbetsplatsen vara med i processen. Eva Vingård påpekade också att det borde vara mer diskussioner med patienten själv om arbetssituationen och återgång i arbete, än vad som sker i dag.
Även Försäkringskassan fanns representerade på seminariet. Laura Hartman, analyschef vid Försäkringskassan berättade att de från och med nu, våren 2015, satsar på att att förebygga sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa. Bland annat ska de skapa en kunskapsbank som ska innehålla uppgifter om vad arbetsgivare, företagshälsan och de själva kan gör i det förebyggande arbetet.
Hela seminariet i sig var väldigt intressant, och jag rekommenderar er verkligen att ta er tid att titta på inspelningen.
Ha en glädjefylld arbetsdag! Ta hand om er och varandra!
- Hur kan du hantera attitydproblem på jobbet? - 1 februari 2018
- Koppla ner och av – Hur gör du? - 21 december 2017
- Snällkultur istället för gnällkultur? - 7 december 2017