Entreprenörens plats i arbetslivet

Var femte driver företag

Nästan var femte sysselsatt person i Sverige driver ett företag idag, enligt en undersökning som Tillväxtverket har gjort (läs mer här). Man ser i undersökningen att en särskilt tydlig ökning finns i kategorin kvinnor som kombinerar deltidsarbete med företagande. Jag har just nu ingen siffra på hur fördelningen mellan bolagsformer ser ut, men det finns säkert någonstans. Hur som helst är gissningsvis väldigt många av dessa företag enskilda firmor utan anställda. För många är det en naturlig ingång till företagandet; att börja i liten skala, prova sig fram för att ev öka sin omsättning och gå över till aktiebolag så småningom.

Det finns en mer eller mindre uttalad ambition om att öka företagandet i Sverige, eftersom man ser det som en väg till ökad tillväxt för landet. Det finns en politisk ambition att underlätta för företagandet. Och på det området finns det en hel del kvar att göra om vi ska få långsiktigt hållbara företag, stora som små.

Mellan stolarna
Det finns vissa områden där enskilda företagare faller mellan stolarna. Ni kan säkert hjälpa mig att komma på fler, men här är några som jag kommer att tänka på så här på rak arm.

– Arbetsmiljölagstiftningen bygger nästan helt och hållet på att det finns en arbetsgivare och att denne har anställd personal. ”Om du driver företaget ensam, eller tillsammans med den närmaste familjen utan anställda, så gäller bara delar av lagstiftningen dig. De regler det handlar om är de om maskiner och andra tekniska anordningar och om farliga ämnen, till exempel kemiska produkter. Ensam- och familjeföretagare behöver däremot inte följa de bestämmelser som till exempel handlar om risker från fall och ras, våld och hot eller skadliga arbetsställningar.” (från av.se) Den enskilde företagaren har ingen som ser till att man har en bra arbetsmiljö, fulla ansvaret vilar på dig själv (såvida du inte arbetar på en arbetsplats där en arbetsgivare har ansvaret).

– Arbetstidslagstiftning gäller inte, på gott och ont.

– Skattelagstiftningen är självklart olika för anställda och för företagare, men vissa detaljer är inte alls självklara. Ett exempel är rätten till avdrag för friskvård, där den enskilde företagaren får bekosta hela kalaset själv. Behöver en enskild företagare friskvården mindre än en anställd? Nej, jag skulle inte tro det. Det kanske inte är en stor grej, men jag tycker ändå att det är en sorts incitament till att se till att man får den där friskvården; ”vi tycker att det är viktigt, vi ger dig en ekonomisk lättnad för att du ska kunna bibehålla din hälsa och fortsätta jobba”.

– Sjukförsäkringen: företagaren har nyligen fått sju karensdagar i samband med sjukdom. Detta drabbar vissa branscher extra hårt, exempelvis barnomsorg (dagmammor m m) där man är extra utsatt för smitta. Vid egen sjukdom som dagbarnvårdare får du ofta stänga verksamheten helt och blir då utan inkomst den perioden. Hur många sjukperioder har du råd med då? Det finns en gräns för hur mycket man kan höja priserna för att täcka sådana oförutsedda händelser.

Samlat grepp?
Ett samlat grepp kring det här vore trevligt. Kanske finns det, men jag har inte hittat det. Tipsa mig gärna om du vet!

Och fyll gärna på med egna erfarenheter om tillfällen där den enskilda företagaren faller mellan stolarna.

Följ mig

Maria Kullberg

Verksamhetsutvecklare at KullbergUtveckling AB
Maria Kullberg, projektledare för företags utveckling och framgång, KullbergUtveckling AB. Ordförande för Nätverk Arbetslivet. Arbetar med företagare som vill utvecklas och utveckla den egna verksamheten. Målinriktad business och digital marknadsföring. Maria är socionom med inriktning på grupper och organisationer, och är vidareutbildad i arbetsvetenskap/kompetensutveckling. Tog initiativ till Nätverk Arbetslivet 2009.
Följ mig

Latest posts by Maria Kullberg (see all)

2 Kommentarer
  1. Rebecca
    Rebecca says:

    När jag startade mitt företag rådde ”alla” mig att starta ett AB för det var så mycket bättre, man blir inte personligt ansvarig etc. Sedan läste jag en artikel i tidningen Driva Eget som gjorde att jag valde Enskild Firma. I och med nya regler från 1 juli -10får den som startar företag behålla sin sjukpenningsgrundande inkomst (SGI) under ett uppbyggnadsskeede. SGI ska baseras på en jämförelselön liknande den man hade haft som anställd med liknande uppgifter i ett etablerat företag. Uppbyggnadsskedet är minst 2 år.

    Men det gäller inte den som valt att starta ett AB! Från dagen man startar sitt AB räknas man som anställd och SGI beräknas utifrån ens lön från företaget. Och de allra flesta har ju ingen lön att tala om under de första åren som egen företagare.

    Det gör att man framför allt som företagande förälder kan förlora en hel del pengar i form av föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning.

Trackbacks & Pingbacks

  1. […] This post was mentioned on Twitter by Maria Kullberg, Ett gott arbetsliv. Ett gott arbetsliv said: Bloggat:: Entreprenörens plats i arbetslivet http://gottarbetsliv.se/2011/02/03/entreprenorens-plats-i-arbetslivet/ […]

Kommentering är stängd.