Kommer ni till rätta med era verksamhetsproblem?

Dags för den tredje aspekten av den organisatoriska skyddsronden som beskrivs i min nyligen utgivna bok om hur man kan bedöma organisatoriska arbetsmiljörisker. (De andra två – Komma till tals och Komma till sin rätt – har jag skrivit om i tidigare inlägg.)

På releaseseminariet i oktober fick jag frågan om jag kunde ge exempel på en arbetsplats där alla tre aspekter var tillgodosedda. Det jag kom att tänka på var en arbetsplats där det fanns många problem men där diskussionerna präglades av engagemang och frimodighet, men också av att själva diskussionen handlade om faktiska verksamhetsproblem och hur man skulle kunna hantera dem – och inte om interna relationer, olika inblandades personlighet eller ledningars, politiker, kunders eller andras tillkortakommanden. Det var också – förstod man av diskussionen – nya problem och inte samma problem som diskuterades för hundrade gången.

I diskussionen deltog i princip samtliga, förslag framfördes och diskuterades och man resonerade sig fram till olika saker. De var inte så att man vid sittande bord löste allting men jag kände mig ändå ganska trygg med det sunda i organiserandet. De var kapabla att diskutera olika problem på olika sätt och sannolikheten för att de skulle hitta sätt att hantera nuvarande men också kommande svårigheter kändes ganska god. Jag hade varit mera orolig om samtliga hade sagt att ”nej, vi har inga problem här!” eller suttit tysta hela tiden.

Att ha problem är inget arbetsmiljöproblem

Att ha problem i en verksamhet är således inget problem så länge man kommer till rätta med dem. Att ha problem kan till och med räknas till det positiva med arbetet: att få sig en utmaning, att få använda sin problemlösningsförmåga, att känna att man har klarat av en svårighet. Så länge man kommer till rätta med sina verksamhetsproblem bidrar således inte svårigheterna till en dålig arbetsmiljö, snarare tvärtom.

Om vi tar alla frustrationer, som olika verksamhetsproblem genererar, på allvar – antingen genom att diskutera det rimliga i olika idéer och önskemål eller genom att faktiskt göra annorlunda så att frustrationerna minskar – kan alla hjälpas åt för att få till en bra verksamhet och därmed en god arbetsmiljö med de resurser som finns. Då kan vi ta vara på den makt vi trots allt har över vår gemensamma arbetsmiljö/verksamhet.

Trött på att älta samma problem?

Om man har pratat om samma problem på samma sätt under flera år kan det behövas hjälp att pröva andra resonemang och formuleringar för att förstå verksamheten och dess problem så att andra lösningar blir möjliga. Annars lär samma resonemang återkomma hela tiden tills de berörda tröttnar. Risken är då att problemen – istället för att lösas – ”försvinner” genom att det inte pratas om dem längre.

Så frågan är, hur har ni det på din arbetsplats? Kommer ni till rätta med era verksamhetsproblem eller pratar ni om samma problem idag som för några år sedan utan att egentligen komma någon vart? I så fall kanske det är dags att utforska om det går att se på och prata om er situation på ett annat sätt?

Följ mig på:

Lisbeth Rydén

Organisationskonsult / doktorand at EllErr Konsult
Jag driver ett eget företag, EllErr Konsult, där jag föreläser, utbildar och gör utredningar med inriktning på organisatorisk / psykosocial arbetsmiljö. Under 2010-2015 drev jag ett forskningsprojekt om organisatorisk arbetsmiljö vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA) vid Malmö högskola. Jag är på halvtid doktorand på Centrum för bank och finans (CEFIN) vid KTH, finansierad av Finansförbundet. Du kan läsa mer om mig och vad jag gör på: ellerr.se.
Följ mig på: