Orolig för förändring?

I veckan var det dags för den (numera) årliga psykosociala skyddsronden på ett av mina arbetsställen. Nio frågor av klassiskt snitt – Är dina arbetsuppgifter för många eller för svåra? Är chefen snäll? Är samarbetsklimatet bra? Får du feedback? (typ). Den nionde och sista frågan lyder:

Känner du oro för förändringar i din arbetssituation?

Svarsalternativ:

Ja, oftast,

Ja, ibland,

Nej, sällan

Nej, aldrig

Man kan undra vad som menas med frågan. Känner jag oro för faktiska förändringar? Känner jag oro för eventuella förändringar? Och om jag svarar: Nej, aldrig. Vad betyder det? Att jag inte oroar mig? Att jag inte är med om några förändringar?

Jag tror att frågan bottnar i ett grundantagande att förändring oroar. Punkt. Om min största oro är att ingenting kommer att förändras, vad ska jag svara då? Ja, oftast eller Nej, aldrig? Och hur kommer det att tolkas?

Det är den här sortens överväganden som gör det i princip omöjligt för mig att svara på enkäter, hur välmenande de än är. Mitt sätt att ”svara” blir att inte svara. Osäkerheten kring de grundantaganden som ligger bakom frågan och osäkerheten kring hur mina svar kommer att tolkas och användas, gör att jag väljer att inte delta i den här sortens undersökningar. Hur gör du?

Följ mig på:

Lisbeth Rydén

Organisationskonsult / doktorand at EllErr Konsult
Jag driver ett eget företag, EllErr Konsult, där jag föreläser, utbildar och gör utredningar med inriktning på organisatorisk / psykosocial arbetsmiljö. Under 2010-2015 drev jag ett forskningsprojekt om organisatorisk arbetsmiljö vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA) vid Malmö högskola. Jag är på halvtid doktorand på Centrum för bank och finans (CEFIN) vid KTH, finansierad av Finansförbundet. Du kan läsa mer om mig och vad jag gör på: ellerr.se.
Följ mig på: