Produktiviteten minskar med åldern- en myt

Yngre medarbetare ger en ökad produktivitet. Det är många företag som tycks tro att detta är en sanning. Nu finns det studier som visar att så är inte fallet. Det är snarare tvärtom.  I en rapport som tyska arbetsministeriet redovisar har forskningsrön från flera håll visat att produktiviteten ökar generellt med åldern.  T ex är 45-49 åringar 1 % mer produktiva än 20-24 åringar. Man har även konstaterat att nyanställer ett företag 45–50 åringar kan produktivitetsvinsten bli upp till 2 %. Mycket siffror på en gång, men vi kan glatt konstatera att det är en myt att de yngre är mer produktiva än de yngre.

Så det finns hopp även för oss som passerat 24 år. :-)

Eva Jansén
Senaste inläggen av Eva Jansén (se alla)
7 Kommentarer
  1. Lisbeth Rydén
    Lisbeth Rydén says:

    Hej Eva!

    Vet du vad studierna säger om produktivitetssiffran? Vad beror den på? Att vi (”äldre”) jobbar mer effektivt och smartare? Att erfarenheten har lärt oss sortera vad som behöver prioriteras och vad som är mindre viktigt? Att vi är mer på jobbet och inte behöver oroa oss för dagis, sjuka barn etc? Att yngre behöver mer tid för att veta vad som är ’good enough’ eller att de inte har har tillgång till samma kontaktnät? Eller…?

    Siffran är ju generell och produktivitet kan ju mätas på lite olika. Det måste också finnas stora skillnader beroende om produktiviteten mäts i antal städade kvadratmeter, antal producerade enheter, försålda enheter eller antal godkända elever. Eller…?

    Till syvende och sist är det ju den enskilde individen som tillsammans med sina kollegor gör jobbet. Det skulle vara roligt att veta hur man mäter produktivitet i form av samarbetsförmåga, dvs förmåga att bidra till att verksamhetens fulla potential kommer till sin rätt i varje given situation, både ur kort och långt tidsperspektiv.

    Är det någon som vet nåt om det så får ni gärna skriva nåt om det. Tack på förhand!

  2. J Lindén
    J Lindén says:

    Nu är det väl skäl att t.ex. tänka på att studien bara gäller Tyskland, och att de procentuella skillnaderna i den är väldigt små. (Vilken är felmarginalen?)

    Det är ju högst oklart ifall samma siffror gäller för andra länder med t.ex. annan arbetsplatskultur osv.

    Och eftersom studierna gäller bara för ett land: vet man att det är själva åldern som är avgörande, och inte t.ex. hur länge personerna varit i arbetslivet. Om det senare är fallet så kommer väl siffrorna att variera mellan länder t.ex. beroende på hur länge unga i respektive land studerar i snitt.

    Till det här kommer förstås hela frågan hur man mäter effektivitet. Måtten man väljer kommer att ge olika resultat.

  3. Eva Jansén
    Eva Jansén says:

    Hej J Lindén,
    har tyvärr inte tillgång till hela studien för att kunna svara på dina funderingar. Dock kan jag konstatera att det är en tankeväckande idé och det vore helt klart intressant att göra en liknande undersökning i Sverige.

  4. J Lindén
    J Lindén says:

    Men frågan är: varför är det intressant? Finns det starka krafter i samhället som ifrågasätter en viss åldersgrupps produktivitet och/eller hyllar en annan åldersgrupps produktivitet?
    Och hur mäter man det – såvida inte jobbet är av en väldigt mekanisk karaktär, och sådana finns det trots allt rätt få av i det moderna samhället. I de flesta jobb går väl effektivitet inte på något självklart sätt att mäta genom att mäta kvantitet, utan det kommer obönhörligen in en massa andra faktorer (arbetets kvalitet, förmågan att arbeta i grupp osv) som väl är omöjliga att kvantifiera på ett entydigt sätt.

    • Eva Jansén
      Eva Jansén says:

      Svar J Lindén:
      Lisbeth har kanske en vetenskaplig studie som kan visa på att arbetsgivare föredrar att anställa yngre personer. Jag kan bara konstatera att i mitt dagliga arbete med att effektivisera arbetet ute hos företag, så är det väldigt vanligt att man föredrar yngre personer. Då man tror att de har ett högre arbetstempo, än äldre.
      Precis som du skriver är det svårt att mäta en persons effektivitet, framförallt om han/hon jobbar med tjänster av olika slag. Slentrianmässigt är det fortfarande vanligt att personen mäts beroende på hur många timmar han/hon spenderar på kontoret och hur välfylld kalendern är och inte vad han/hon verkligen presterar. Det vore intressant att få igång en diskussion om vad vi skulle kunna använda för mätinstrument istället. Tid och kvalité per utförd arbetsuppgift?

Kommentering är stängd.