Tribeology – viktig för produktiviteten?

Tror inte att ordet tribeology är något officiellt engelskt ord. Jag lärde mig det för några år sedan av amerikanska kollegor. För dem innebar ordet att varje organisation har sin ”stam historia”.
T ex när det kommer in en ny medarbetare så hjälper arbetsgruppen hen att förstå sitt sammanhang i gruppen, hur gruppen arbetar och interagerar med andra interna eller externa personer. Dvs. att hen förstår ”stammens historia”  och rutiner för att snabbt komma in i sitt nya jobb.

Jag hade för några veckor sedan förmånen att få lyssna på Henrik Kniberg om Spotify:s organisation och Esben Danielsen om hur Roskilde festivalen är uppbyggd. Det var då ordet Tribeology dök upp igen. För även om organisationerna är väldigt olika så bygger de på små självständiga arbetsgrupper. Varje grupp har förståelse för sitt uppdrag och har stor frihet att förbättra det.

I Roskilde festivalens fall, var man mycket noga med att nya volontärer skulle passa in i arbetsgruppen, snabbt förstå ”stammens historia” och komma in i arbetsrutinerna. Speciellt viktigt då 34 000 volontärer ska veta hur de tar hand om ca 100 000 besökare under några få dagar.

I Spotify:s fall innebär det dessutom att en person kan lånas ut till en annan arbetsgrupp beroende på vad som behöver lösas. Då gäller det att den generella tribeology är gemensam så att gruppen inte tappar styrfart varje gång ett nytt uppdrag startas.

Har ni någon tribeology i er organisation? Jobbar ni aktivt med den vid nyanställningar och omorganisationer?

Eva Jansén
Senaste inläggen av Eva Jansén (se alla)