Stöds känslomässiga krav på jobbet?

”Jag ska ha mina pengar insatta på kontot nu!” ”Du får fixa det här nu, annars..jag vet var du bor!” Arga,frustrerade människor i en utsatt situation som ringer och skriker, hotar och skäller. ”Det är som att får ett pistolskott i örat varje samtal”

Detta berättade en person som jobbar på ett av Försäkringskassans kuncenter. En arbetsplats där personalen är i en extremt utsatt situation, eftersom de inte kan  göra något förutom att informera. Det är inte de som handlägger ärendena, vilket i sig innebär stora känslomässiga krav på personalen, som självklart känner stor frustration av att inte kunna hjälpa till fullt ut. Kundcentermedarbetaren: ”Man lär sig till slut att skärma av, och ser dem mer som ett ärende och inte en person.” ”Men så klart känner man stor frustration, som i sig sliter på en i längden”

Hen förklarade att i detta jobb måste man självklart kunna ”ta folk” och ha en viss teknik när man pratar med dem. Och att det finns rutiner för hur de ska agera vid direkta hot eller extremt allvarliga situationer. Men, i den vanliga vardagen där de utsätts för väldigt mycket kritik, skäll och får klä skott för vad som skrivs i media, eller om ett datorhaveri orsakar att utbetalningar inte fungerar i tid. Vart tar de vägen med allt det?

De behöver förstås någon form av stöd, emotionellt socialt stöd på jobbet för de höga känslomässiga kraven. Medarbetaren sa att det ”stöd” de använder sig av är kollegorna, att ventilera med varandra. Det är det som gäller i vardagen. Bristen på socialt stöd på jobbet? Vad får det för konsekvenser för utsatta yrkesgrupper? De som dagligen möter exempelvis, kunder, klienter eller patienter? Dessa frågor ställde jag i dag till Töres Theorell, professor på Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, för en artikel jag jobbar med.

Det finns två slags sociala stöd, emotionellt socialt stöd från kollegor och chefer, som innebär stöd, uppskattning och tillhörighet, och instrumentalt socialt stöd – stöd i arbetsuppgifter från kollegor och chefer och delaktighet. Han pratade då bland annat om just känslomässiga krav på jobbet, och att det är en viktig arbetsmiljöfaktor i den psykosociala arbetsmiljön.

För medarbetare som tvingas hålla inne med sina känslor när de exempelvis utsätts för ilska får det naturligtvis negativa konskevenser för hälsan i längden. Och hur ser det egentligen ut med det emotionella sociala stödet ute på arbetsplatserna? Finns det någon att vända sig till som kan hantera om medarbetaren blir arg eller ledsen? Töres Theorell berättade att en stödfunktion på jobbet är väldigt viktig, men att det ser olika ut i olika branscher och att behovet av stöd skiljer sig mellan män och kvinnor. Vilket också beror på att de jobbar i olika branscher, och att det är fler kvinnor som jobbar i de så kallade kontaktyrkena. För kvinnor är det också viktigare att få stöd från arbetskamrater.

Ja, det finns ju många yrkesgrupper som är utsatta för liknande som kundcentermedarbetaren, så hur stöds egentligen känslomässiga krav på på jobbet? Finns det tillräckligt med stöd och hur hanterar man sin arbetsvardag och fritid efter att ha utsatts för mycket ilska och verbala påhopp? Någon av er som har egen erfarenhet eller vet mer om detta får gärna berätta.

 

Ha en bra arbetsdag! Ta hand om er och varandra! 

Suzanne Vikström

Suzanne Vikström är diplomerad coach, inspiratör, föreläsare och skribent. Specialitet är psykosocial arbetsmiljö, som utanförskap, mobbning, diskriminering, personlig utveckling i jobbet, samarbete, konflikter och otydligt ledarskap.

Hon erbjuder tjänster som arbetshälsokonsult,och som livscoach för enskilda medarbetare och privatpersoner. Hon kan också anlitas som föreläsare om positiv arbetsmiljö och leder workshops om samspelta team och öppen kommunikation.

Latest posts by Suzanne Vikström (see all)

1 svara

Trackbacks & Pingbacks

  1. […] Stöds känslomässiga krav på jobbet? […]

Kommentering är stängd.