Kvotering igen!

I veckan som gått publicerade DN en artikel med rubriken ”Könskvotering leder till högre kompetens hos män”. Fyra forskare har studerat kompetens bland socialdemokratiska kommunpolitiker under sju valperioder, 1988-2010. 1993 införde socialdemokraterna kvoteringen ”varannan damernas” och  studien har handlat om effekterna av detta.
Här kan den som vill, läsa studien http://www.ifn.se/publikationer/working_papers/2013/985

En slutsats är att om ledningsgruppens kompetens är låg, kan man genom kvotering öka kompetensen i gruppen. Det man menar är att det blir en annorlunda rekryteringsprocess där fokus ligger på individernas kunskaper, meriter, skicklighet och färdigheter.  Det innebär att det blir svårare för medelmåttigt kompetenta män, som tidigare har suttit kvar med stöd av andra mediokra män, att upprätthålla sin position. Kompetenta kvinnor slår alltså ut dessa män. Anledningen till att det alltså inte har funnits kvinnor i ledningen är att medelmåttiga män känner sig hotade av kompetenta kvinnor.

Studien visade också att könskvoteringen resulterade i ökad kompetens bland männen, såsom DN:s artikelrubrik antyder. Det betyder att de män som som hamnar i ledningen är de som är tillräckligt kompetenta och alltså rekryterats av den anledningen.

Jag är ju inte ensam om att tycka att vi ska ha könskvotering, så länge som inte kvinnors kompetens värderas lika högt som mäns och framförallt så länge som män väljer män.

Enligt studien väljer män män och kvinnor väljer oftast kvinnor. Det är däremot inte min erfarenhet från en mansdominerad verksamhet. Där väljer män män och kvinnor väljer också män. Frågan är om det är så, eller om det endast är min föreställning? Och om det är så, varför?

Jag har tänkt mycket på det fenomenet. Jag är ju inte forskare och har därför inget direkt belägg för att det förhåller sig så. För många år sedan  läste jag dock en artikel där en psykolog sa att konkurrensen om motsatta könets gunst är lika stor på arbetsplatsen som på andra platser i livet. Och kanske är det så det förhåller sig. Är det få kvinnor på en arbetsplats borde ju då i och för sig risken för konkurrens vara oändligt mycket mindre än på en arbetsplats där det är många kvinnor och få män, så det kanske inte är ett argument för det jag har upplevt.

Snarare  handlar det om att när det är få kvinnor i chefs- och ledningsskiktet, är också risken stor att de inte får tillhöra ”gänget” och därför blir de få kvinnor som finns där ännu mer lojala mot männen, för att inte riskera sin position.

Intressant i DN:s artikel och i resultatet av studien är att om de män som sitter i ledande positioner/ledningen är medelmåttiga får de sitta kvar eftersom de stöds av andra medelmåttiga män. Därför väldigt viktigt, tror jag, med kvotering. Särskilt om vi som samhällsmedborgare betraktat vill ha kompetenta ledningsgrupper åtminstone i offentlig verksamhet!

Alla blir vinnare!

Nu såg jag precis att Socialdemokraterna ”sviker varannan damernas”. Det var ju ledsamt, tycker jag!

 

 

Cecilia Sahlström
Senaste inläggen av Cecilia Sahlström (se alla)