Varsamt ledarskap

Är du chef?

Det finns många varianter på ledarskap och chefskap. Många har åsikter och synpunkter. Jag grundar mina ställningstaganden på teoretisk kunskap och vunnen kompetens inom området ledarskap, men det mesta är slutsatser dragna ur mina egna erfarenhet som chef. Det betyder inte att det är en absolut sanning, men jag hoppas att det ska vara till någon nytta för er som läser.
Att vara chef kan många gånger kännas oöverstigligt svårt när man ska förena människor i arbetsuppgifter och mot mål.
Man känner sig också ofta klämd mellan ledning och medarbetarna. Därför måste man – är min erfarenhet – försöka bygga en bro mellan parterna.  För det krävs dels att ledningen förstår att vara tillräckligt transparent och ger utrymme för personalen att nyttja sina kompetenser på allra bästa sätt och dels att personalen å sin sida accepterar att de inte alltid kan påverka sina uppdrag. Men poängen är att det däremellan finns utrymme och möjlighet att utföra sitt arbete på bästa sätt utifrån de egna förutsättningarna.

Andra svårigheter som chefen kan uppleva är att varje medarbetare är unik och därför också har unika behov. Många gånger innebär det att du måste vara flexibel i ditt ledarskap och faktiskt behandla olika, d v s unikabehandling istället för att behandla alla som om de vore lika.
Det gängse synsättet är att en chef ska vara rättvis och behandla alla lika. Jag menar att det är omöjligt och kan till och med till sist bli orättvist. Som chef har du att göra med individer som skiljer sig från varandra på olika sätt. Det de har gemensamt är att de arbetar på samma arbetsplats, möjligen har likadana tjänster och liknande kompetenser. Mångfalden är en tillgång men betyder också att du som chef behöver ha förmåga att se och tillgodose de olika individernas behov. Det innebär inte att man inte kan ställa krav, men det kan innebära att man behöver leda på helt skilda sätt, beroende på vilken situation och individ man har att göra med i det specifika tillfället.
Exempelvis kan två medarbetare med samma typ av arbetsuppgifter ha helt olika kapacitet. Den ena kanske klarar hög belastning och är effektiv även då. En annan medarbetare blir kanske paralyserad om hen har för hög belastning men kan vara enormt produktiv med låg belastning och producerar lika mycket som den andra men med andra premisser. En tredje person har inte något behov av att ledas alls, men behöver ändå ha uppmuntran, bekräftelse och känna sig sedd. Om du som chef  förstår båda individernas förmågor och kompetenser kan du få ut maximalt av båda individerna. Men då måste du leda på olika sätt.

Ett annat exempel är om en medarbetare  har en personlig kris och inte orkar lika mycket som annars, under en period. Vad är bäst då? Att kräva att personen jobbar som vanligt med risk för både psykisk och fysisk ohälsa eller att visa förståelse och lätta lite på bördan under en tid?
Det kan ju uppfattas som orättvist mot de andra och det kan kännas jobbigt för dig som chef, men är nödvändigt om du ska kunna axla ditt ansvar för medarbetarna och arbetsmiljön och dessutom värna om din medarbetare.
I längden är det också mer effektivt, eftersom medarbetarna känner sig sedda och att de blir tagna på allvar.
Att leda människor med varsamhet och varje individ som unik, kostar inte mer energi än tänka i rättvisa och likabehandling eller för den delen att vara en osynlig eller auktoritär chef.
Människor är unika, och det unika bidrar till innovation, lust, kreativitet och väl utfört arbete.

 

 

Cecilia Sahlström

Cecilia Sahlström driver sedan 2011 företaget Lyft Kreativt Ledarskap AB. Hon är ledarskapsutvecklare, mentor/coach och föreläsare. Dessutom är hon involverad i integrationsarbete. Sin bakgrund har hon dels inom utbildningsbranschen och dels inom Polisen, där hon under flera år har varit chef och ledare. Cecilia är också i stunder flitig kortnovellist, ibland journalistisk skribent och alltid aktiv motionscyklist.

Latest posts by Cecilia Sahlström (see all)